Fortsätt till huvudinnehåll

VÅR Sköna Nya Värld!


Världen är vår, vår gemensamma erfarenhet, våra universiella kunskaper …
 -eller?

Vilka är de kognitiva sanningarna i vår tid, dem som stimulerar till fred, till samexistens, till utveckling? Vilka är de inkluderande kunskaperna, aktiviteterna, institutionerna som stimulerar till enhet, till gemensakp? Gemensakp och aktivt medborgarskap i den flerkulturella kontext som är vårt samhälle nu, som är andra samhällen nu, som är hela vår värld i väst, och i öst är nödvändigt. Vad är delaktighet och gemenskap i de interkulturella möten som uppstår i vår på sikt alltmer globaliserade värld? Hur skapar vi dem och hur lyckas vi med att hålla innehållet alert? 

För att demokrater skall förbli demokratiska krävs väl att vi befinner oss där olika åsikter och olikheter kvarstår, för delaktig inkludering av våra mänskliga resurser, oss, krävs att vi fortsätter gemensamheten trots att konflikterna på grund av vår olikhet kvarstår.
Hur gör vi det?

Det blir erfarenheten, kravet på kompromiss, förståelse, anpassning som tar oss vidare, inte motsatsen!
För framtida fruktbara samhällen byggs av de gemensamma lösningar världen åstadkommer i gemensamma frågor.

För att den kognitiva utvecklingen ska framskrida så att vi kan nyttja de mänskliga resurser vi delar i en inkluderande gemenskap behöver vi ta tillvara de disparata erfarenheter som finns hos de människor som bor i våra länder. Med en ökad jämlikhet och en kvalitativ universell bildning där nyfikenheten istället för demoniseringen av ”Den Andre” genomsyrar människor och skolsystem öppnas möjligheter för en strålande rik framtid där risken för etniska rensningar, kaos, rädslor och misstänksamhet minimeras.

Motsatsen: ökad nationalism, främlingsrädsla, antisemitism, romhat som exempel på det  tydligaste motståndet vi ser i dag, motverkar delaktigt medborgarskap, utveckling och på sikt fred i samhällen. Den farliga tendens som finns i Europa i dag att besvara somliga gruppers(läs islamisters) tendens till politisk fundamentalism med att också framhärda i ett lika ihärdigt vurmande för bevarande av egna religiösa seder och bruk blir en klusterbomb mot de egna. Detta är farligt, den provinsiella brist på öppenhet riskerar att rasera samhällen, rasera Europa. För grunden för ett varaktigt sekulärt samhälle finns i ett försvar för absolut religionsfrihet. Grunden för ett framgångsrikt samhälle är interkulturell kompetens. Grunden för att vårt samhälle ska fungera är att alla människor oavsett kön, etnicitet, religion, språk, sexualitet, osv. inkluderas och räknas, utnyttjas som resurser med allt vad den kompetensen erbjuder av olikhet och skillnader i erfarenheter och bildningstradition. Världen är männsikor, likheterna i behov är större än olikheterna, mer underligt är det inte, en människas fernissa är tunn, men det grundläggande basala behoven bottnar i oss på likartade vis.

För att utnyttja  resurser i människor i vårt samhälle krävs att kunskapen om varandra blir tillgänglig, för det måste vi öka jämlikheten, vi måste sluta att misstänkliggöra och fördumma den som är annorlunda. I det finns ingen framtid! 

Lyssna,Lär, och kom igen! Det är mycket att ta in! Sitt inte där och slösa bort våra möjligheter! 

Kommentarer

  1. Och alltid, alltid, alltid komma ihåg att vi är mer lika än olika!

    SvaraRadera
  2. Just det Bina! Just det! Väldigt lika!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sideboard

Småtomtar, en del sammetade i helrött med luva andra i bilmotormantröja, jeans, gummisar och en på ICAs blev över från förra året avdelning inköpta tomtemössa; tunnt tunnt bomullstyg med en sladdrig vit kant. Så stod dom, hoppade, kivades, hela samlingen av barn, överfulla av förväntan alldeles nedanför trappan.
Utanför Stora Scen- ingången stod släkten.
En väldans hög medelålder på den.
Utanför det där, som ett sideboard, där man ställer sina avlagda glas - som ett sideboard som med dess osynliga funktion uppskattas uppskattades väl jag, typ ingenting - så stod jag där i kulturhusfoajen.

Vi hade bestämt tisdagsträff, i cafeet.
Spontant, den som hinner och vill, den kommer.
Så efter ett långt köande slog vi oss ner i samlingarna och sa alldeles för högt att barn nu förtiden är för djävla högljudda.
"Dom skriker ju, rakt ut, som om motorn lagt av och det behövs kompenseras med en artificiell högljudsrea."

Klasskampen pågick i små tigerhjärtan där borta under trappan.
"Fö…

Bastu- vett & etikett

Magdalena Ribbing vet. Hur det bör vara. Hur man avslöjar om man har nån koll, om man har stil, om man har grace. Nu har hon dagen till ära publicerats med en bastuvett-etikett-kolumn i webb-DN.
Att skreva i bastu skulle nog ändå Magdalena säga vore ett no no.
För där ska man, enligt hennes rekommendation, ta seden dit man kommer, handduk på om andra har handduk, handduk av om andra har kastat den. Men om det nu är som för mig häromdan, att jag kommer in sist i en bastu där man lotusställer sig i vidöppet skrev, skulle jag förväntas göra detsamma då, eller FÅR jag bryta seden och behålla handduken på? Hur gör man!? Magdalena Ribbing!? Ska de övriga därinne av hänsyn till mina tabun rulla in sig i frottén plötsligt?
What?

Men aj aj i alla fall för att klippa naglarna eller borsta hår, likaså bör även en sitthandduk användas, ja för ni kan ju själva tänka vilket slem och slusk som kan skrapas av mot de varma brädorna annars.
Sentensen blir alltså oavsett: SITT på handduken, för fan!
Ja…