Fortsätt till huvudinnehåll

Mod

Det finns ställen där man befinner sig var man inte orkar städa. Inte orkar ta hand om nånting. Jag står där innanför tröskeln. Mörk och stum.
Tänker på den gången när jag måste ner på stugans toa mitt i natten. Sex sju år, tryckte vid översta trappsteget, ryggen mot den kallt fuktiga orangemålade playwoodväggen. Jag måste, nu, nu, nu ... intalade jag mig. Kroppen stel, hjärnan fokuserad. Därnere bredde sig ett universum av skräck ut, matkällaren med alla gamla burkar och skräp, förrådet med skidor, skridskor, stolar, tidningar från förr. Och jag skulle nedför den branta svängda trappen, runda hörnet, igenom ett tomt pannrum, och in på den lilla toan där i hörnet. Tillsut sprang jag. Släppte taget. Låste toadörren hårt om mig och förträngde inne i det ljusa ombonade där allt som fanns utanför. Så stänger jag om mig nu med. Även om jag helt börjat hoppa över momentet att utmana mina rädslor dessförinnan. Jag var modigare förr.
Etiketter:

Kommentarer

  1. smultron8 februari 2010 kl. 17:18

    Det tror ju jag också, att jag var modigare förr. Men tror du inte att det har med tiden att göra? Att man saknar förmåga att se saker som pågår när dom är för nära? Man måste liksom komma ifrån en bit för att se att "aha, fasen, att jag vågade!" Du har ju gift dig rätt nyligen. Det är modigt att våga kärlek :)

    SvaraRadera
  2. Mrs S8 februari 2010 kl. 19:13

    Visst är det så. så modig man var som barn, egentligen. Så mycket risker de tar hela tiden. Nygift? Ja, men så sitter jag också här och undrar vad jag ska göra för att hedra den kärleken, bevara den och inte söndra ...

    SvaraRadera
  3. Peace in mind9 februari 2010 kl. 11:41

    Ta ett steg tillbaka...betrakta...Fan du är ju skitmodig, så långt jag känner dig. Du vågar plocka upp smutsen, dissikera och gnugga dig i den. Och kvar står du, med insikterna...

    Du är bäst, helt enkelt.

    SvaraRadera
  4. Y9 februari 2010 kl. 13:02

    Ja, ibland är man där... Och sen kommer modet igen. Och svaren på de där frågorna som ligger och stör. Någonstans ifrån... Konstigt det där med mod och vem som ger oss det. Du skriver så fint. Kram!

    SvaraRadera
  5. Mrs S9 februari 2010 kl. 15:32

    Åh alla ni som skriver, som svarar, Smultron, Peace, Wettex, Regnnatt! mina alldeles egna livscoacher, NI är bäst, ni är änglakören som överröstar surret i helvetet, ni är den extra aromen i kaffet när det kokats i en såndär espressokokare (ja, ingen nestleapparat nu då med tillhörande abonnemang av små kaffeportioner a 4kr/st), ni är den mjuka divanen när jag söker skydd mot en elak terapeut. TACK TACK för det! SLÄNGKYSSAR en masse!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Konflikt?

Nu i efterhand tänker jag på det underligaste som hände i Agenda när Åkesson och Shyman debatterade. Åkessons underförstådda förslag att skicka ut alla utlandsfödda män eftersom de - enligt statistik som dom, alltså institute-SD,  ska presentera i veckan - begår flest våldtäkter i landet har en för Åkesson ännu grumlig orsaksförklaring. Driver han sin tes hela linan ut, samt - som han gör i öppen debatt - förkastar socio- ekonomiska faktorer som orsak till den högre representationen för utlandsfödda i våldtäktsdomar, då erkänner han precis samma tankegods och ide som genomsyrar F!:en patriarkal könsmaktsordning. Vad ska han göra med den uppfattningen i andra frågor?
11 kommentarer
Läs mer

En kärlekshistoria

Chockerande lycklig! Min man har fått sitt uppehållstillstånd. Helt frankt ... bara så där. Och jag överraskas av med vilken känsla jag mottar beskedet. Som om huvudsvålen exploderar av all tacksamhet och kärlek som vill in och ut, samtidigt. Älskade Migrationsverk, så juste! Kära Byråkrater; så underbara! MYNDIGHETSUTÖVNING! I love it! Och vi har inte ens lagt en krona i muta. Inte slickat ett arschel. Bara blivit trevligt och vänligt bemötta. Ärligt talat! Den här dan: Människors välvilja, människors omtanke, människors kärlek. Jag satt på bussen i telefonkö, var god dröj 12 minuer. När de plötsligt svarade och jag frågade efter numret till vår handläggare petade jag tjejen framför mig i ryggen och sa ursäkta kan jag låna en penna. Hon letade och letade men tog tillslut sin mobil och skrev upp siffrorna som jag repeterade. Sen ringde jag, för att säga att jag skulle resa och vill de ha kompletteringar till ansökan finns jag tillgänglig 2 veckor framöver. Jag hann inte ens f...
13 kommentarer
Läs mer

Dagen i dag

Jag tar min andra kopp, starkt kardemummakaffe. Då tänker jag på Peace på Ett rum med utsikt , tänker på hennes kaffedrickande framför fönstret med den metertjocka fönstersmygen och det vidsträckta skånska snölandskapet framför, vad tänker hon på i dag? I DN läser jag om flickor med ADHD och då funderar jag på Victoria som kämpat och kämpar men ibland glömmer att se hur begåvad och extravagant elegant hon är. Mitt kaffe svalnar som kaffe gör och det är bara en annan fas och jag vet att någonstans i den här stan sitter en Smultron och funderar över sin uppsats och kanske flyr hon ner under täcket med Kungens alla frillor för att slippa den ett tag. Och jag tänker på Wettex som är på väg till Stockholm med ett alldeles för späckat schema men väl så nyrakad och förberedd med både femtioelva strumpbyxor och raggsockor, må hon få kraft att orka. Ute ett milt och mycket långsamt snöfall. Jag känner mig tjock. Tappade fem kilo men har nu under två veckor ätit upp dem antar jag. Varför...
9 kommentarer
Läs mer