Fortsätt till huvudinnehåll

Elaka timmen

... ibland skrattar jag till med min råa bitterhet: tror folk att funktionshinder minskar nu? när dom så genomtänkt aborterar ryggmärgsbråck och downs syndrom? vilken djävla blunder det är, egentligen ... 

Nä, herrar och damer familje- lycka planering det sväller, sväller, sväller i omfattning, andelen med definierade funktionshinder ökar i takt med att samhället klämmer ur sig detta förakt för humanism (ja, nu tänkte jag alltså inte på Christer Sturmark, utan på sammanhangsförbindelser i historiska perspektiv kopplade till dagens forskning inom ett antal olika humanistiska discipliner) till förmån för cash, självdisciplin, underhållning, nannys och produktions- effektivitet.

Kommentarer

  1. Vad hände med den mänskliga variationen? Den försvann och ersattes med diagnoser som måste botas, lindras och förgöras.

    Kram syster, och dina tankar är fan bäst.

    SvaraRadera
  2. Oh, Peace: din smickrare där! men, visst Peace! den mänskliga variationen verkar ointresant, allra helst tycks hoppet om perfektion i var och ens egna familj vara en självklar icke ifrågasatt hype.
    Det andas 30- tal och rasbiologi. Även om vi vet att det finns så mycket mer ... värde i olikheten.

    SvaraRadera
  3. Hej!

    Mitt första besök här, tror jag. :)

    Vi tror vi har en dotter med ... speciella förmågor, som vi väljer att kalla dem. Jag och maken var på en föreläsning med en kvinna som hade ... dubbla förmågor. Plötsligt sa hon: "Tro inte att det är några, vad ni tror, NORMALA människor som är spetskompetensen inom t ex forskning. Ingen s k normal människa orkar sitta och glo på samma molekyl, dag ut och dag in, i flera månader. Nä, ser ni, det är människor med speciella förmågor och intressen!" <3

    En personlig parantes i diskussionen. :)

    Fram för mångfalden!

    Grym blogg du har, förresten!

    SvaraRadera
  4. Hej Anna! och VÄLKOMMEN! Ja, jag tror nog att de speciella alltid är de mest speciella ... vi andra är bra ordinära och gråtåkiga, ibland föreställer man sig mänskligheten som en radda av olikfärgade, olikslipade pärlor ... men mycket är bra förutsägbart ändå va? Själv är jag som ett enfärgat indianpärlesnöre, fine fine, men speciella barn är ännu finare. Inte sant?
    Tack för besöket, och kom gärna igen! hehe

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sideboard

Småtomtar, en del sammetade i helrött med luva andra i bilmotormantröja, jeans, gummisar och en på ICAs blev över från förra året avdelning inköpta tomtemössa; tunnt tunnt bomullstyg med en sladdrig vit kant. Så stod dom, hoppade, kivades, hela samlingen av barn, överfulla av förväntan alldeles nedanför trappan.
Utanför Stora Scen- ingången stod släkten.
En väldans hög medelålder på den.
Utanför det där, som ett sideboard, där man ställer sina avlagda glas - som ett sideboard som med dess osynliga funktion uppskattas uppskattades väl jag, typ ingenting - så stod jag där i kulturhusfoajen.

Vi hade bestämt tisdagsträff, i cafeet.
Spontant, den som hinner och vill, den kommer.
Så efter ett långt köande slog vi oss ner i samlingarna och sa alldeles för högt att barn nu förtiden är för djävla högljudda.
"Dom skriker ju, rakt ut, som om motorn lagt av och det behövs kompenseras med en artificiell högljudsrea."

Klasskampen pågick i små tigerhjärtan där borta under trappan.
"Fö…

Bastu- vett & etikett

Magdalena Ribbing vet. Hur det bör vara. Hur man avslöjar om man har nån koll, om man har stil, om man har grace. Nu har hon dagen till ära publicerats med en bastuvett-etikett-kolumn i webb-DN.
Att skreva i bastu skulle nog ändå Magdalena säga vore ett no no.
För där ska man, enligt hennes rekommendation, ta seden dit man kommer, handduk på om andra har handduk, handduk av om andra har kastat den. Men om det nu är som för mig häromdan, att jag kommer in sist i en bastu där man lotusställer sig i vidöppet skrev, skulle jag förväntas göra detsamma då, eller FÅR jag bryta seden och behålla handduken på? Hur gör man!? Magdalena Ribbing!? Ska de övriga därinne av hänsyn till mina tabun rulla in sig i frottén plötsligt?
What?

Men aj aj i alla fall för att klippa naglarna eller borsta hår, likaså bör även en sitthandduk användas, ja för ni kan ju själva tänka vilket slem och slusk som kan skrapas av mot de varma brädorna annars.
Sentensen blir alltså oavsett: SITT på handduken, för fan!
Ja…

Problemskapande?

Jag i alla fall bekymrar mig mer över vad flippflopp- soldaters genusskapande bidrar till än vad burkadamers dito gör: