Fortsätt till huvudinnehåll

Perspektiv?

I går när jag satt bredvid maken i bilen funderade jag på om jag skulle ta upp det med honom.
När vi var hos mina föräldrar gick han utan förklaring bara in och satte sig vid teven när ALLA vi andra satt ute i det för oss MAGISKT UNDERBARA vädret.
Ska jag, ska jag inte? tänkte jag där jag satt och vägde för och emot, men tillslut bestämde mig för att inte, kanske det vid ett senare tillfälle skulle dyka upp en bra pedagogisk möjlighet att förklara mina behov, slog det mig och jag tyckte då förstås att jag var fantastiskt strategisk och ömsint.
Väl hemma drog jag i min ensamhet femtontusen maskrosor ur marken alltmedan han stekte fisk.
Efter många timmar med öppna dörrar och ljuva sommartid och alltihop strålade vi samman bakom buxbomhäcken och vi avhandlade detta med vad budgivningar är och hur det påverkar och då sa han att han hade gått in till soffan hemma hos mina föräldrar eftersom han bara ville gråta när han såg hur besviken jag blev av att förlora den där budgivningen.
Jag kom av mig, och kände hur mitt svarta moln till kontrollfreakymani förgiftade mitt hjärta lite till.
Du ville så gärna ha det, sa han.
Jag sa nog inget, vad jag minns.

Sensmoral: avvakta, vänta, avvakta igen, lugna ner dig, tänk efter, ta't lugnt, tänk gott om folk: reagera.

Kommentarer

  1. Saker som å ena sidan kan störa mig, när folk inte gör som man tycker borde vara självklart, kan å andra sidan göra mig så himla glad, för det befriar också mig från den (ibland) alltför styrda samvaron. Ju hårdare regler för hur man ska umgås, desto mer drar jag mig undan.

    Din man hade ju ett synnerligen bra skäl, men också utan det, att bara behöva gå undan för sin egen skull, tycker jag är skäl nog. Kram och trevlig helg!

    SvaraRadera
  2. Ja, det är precis rätt! och det som stör mig, är att jag så ofta kommer på hur mycket jag själv är med och skapar de där konventionerna kring vad som är normalt. Men jag försöker lära mig, jag försöker och att vara två ur olika kulturer sätter alltid allt detta rätt upp i ljuset. Trevlig helg till dig me´. Du kanske rentav ska springa GBG - varvet.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Konflikt?

Nu i efterhand tänker jag på det underligaste som hände i Agenda när Åkesson och Shyman debatterade. Åkessons underförstådda förslag att skicka ut alla utlandsfödda män eftersom de - enligt statistik som dom, alltså institute-SD,  ska presentera i veckan - begår flest våldtäkter i landet har en för Åkesson ännu grumlig orsaksförklaring. Driver han sin tes hela linan ut, samt - som han gör i öppen debatt - förkastar socio- ekonomiska faktorer som orsak till den högre representationen för utlandsfödda i våldtäktsdomar, då erkänner han precis samma tankegods och ide som genomsyrar F!:en patriarkal könsmaktsordning. Vad ska han göra med den uppfattningen i andra frågor?

En kärlekshistoria

Chockerande lycklig! Min man har fått sitt uppehållstillstånd. Helt frankt ... bara så där. Och jag överraskas av med vilken känsla jag mottar beskedet. Som om huvudsvålen exploderar av all tacksamhet och kärlek som vill in och ut, samtidigt. Älskade Migrationsverk, så juste! Kära Byråkrater; så underbara! MYNDIGHETSUTÖVNING! I love it! Och vi har inte ens lagt en krona i muta. Inte slickat ett arschel. Bara blivit trevligt och vänligt bemötta. Ärligt talat! Den här dan: Människors välvilja, människors omtanke, människors kärlek. Jag satt på bussen i telefonkö, var god dröj 12 minuer. När de plötsligt svarade och jag frågade efter numret till vår handläggare petade jag tjejen framför mig i ryggen och sa ursäkta kan jag låna en penna. Hon letade och letade men tog tillslut sin mobil och skrev upp siffrorna som jag repeterade. Sen ringde jag, för att säga att jag skulle resa och vill de ha kompletteringar till ansökan finns jag tillgänglig 2 veckor framöver. Jag hann inte ens f...

Dagen i dag

Jag tar min andra kopp, starkt kardemummakaffe. Då tänker jag på Peace på Ett rum med utsikt , tänker på hennes kaffedrickande framför fönstret med den metertjocka fönstersmygen och det vidsträckta skånska snölandskapet framför, vad tänker hon på i dag? I DN läser jag om flickor med ADHD och då funderar jag på Victoria som kämpat och kämpar men ibland glömmer att se hur begåvad och extravagant elegant hon är. Mitt kaffe svalnar som kaffe gör och det är bara en annan fas och jag vet att någonstans i den här stan sitter en Smultron och funderar över sin uppsats och kanske flyr hon ner under täcket med Kungens alla frillor för att slippa den ett tag. Och jag tänker på Wettex som är på väg till Stockholm med ett alldeles för späckat schema men väl så nyrakad och förberedd med både femtioelva strumpbyxor och raggsockor, må hon få kraft att orka. Ute ett milt och mycket långsamt snöfall. Jag känner mig tjock. Tappade fem kilo men har nu under två veckor ätit upp dem antar jag. Varför...