Fortsätt till huvudinnehåll

Religionsfrihetens kärna

Jag vet bara att jag böjer mig inför alla dom som dragit ner våra religiösa och av tradition naglade symboler till nivåer där värdet av en pryl, en företeelse blivit vad den är.
Den sekulariserande rörelsen är min älskare och bästa vän. Göm dig bakom mig, jag ska slåss för dig!
Tack upplysningen. Tack modernismen!
Tack för att jag kan kritisera min mor och min far. Tack för att jag slipper vara en helig madonna. Tack för att jag får gå min väg. Tack för att jag är utan skuld men fylld av ansvar!
Tack Sufragetterna! Tack Ellen Key! Tack Strindberg! Tack Frieda Kahlo! Tack Selma & Fridolf! Tack Mary Wollstonecraft! Tack Simone de Beauvoir! Tack Nietzsche för att Gud är död! Tack Melanie Klein. Tack Katarina Taikon! Tack Aristofanes! Tack Artemisia Gentileschi! Tack Virginia Wolf! Tack Ibsen för Nora! Tack Bergman! Tack Åsa Moberg! Tack QX! Tack Beckett för den stora meningslöshetens mening. Tack Mia Pia Boethius! Tack Mamma! Ni har format min mainstreamiga själ! Tack Kalle Anka för idealen!  Tack PC Jersild! Tack Faludi. Tack Osten! Tack som fan!

Tack för att jag får tvivla!

Kommentarer

  1. Tack för tacken, som svensken säger! Jag gillar din lista!

    SvaraRadera
  2. Ja, visst vassego, å tack för titten. Min lista? Den jag har komponerat är de mainstream-författare/konstnärer som kommit över mig i strömmen och gjort intryck, tidigt, innan jag läste en massa universitetskurser och fick lära mig om mer obskyra varelser, fast några av de nämnda kommer därifrån också, förstås. Men ändå.
    Jag är glad för tankens "frihet" ...

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sideboard

Småtomtar, en del sammetade i helrött med luva andra i bilmotormantröja, jeans, gummisar och en på ICAs blev över från förra året avdelning inköpta tomtemössa; tunnt tunnt bomullstyg med en sladdrig vit kant. Så stod dom, hoppade, kivades, hela samlingen av barn, överfulla av förväntan alldeles nedanför trappan.
Utanför Stora Scen- ingången stod släkten.
En väldans hög medelålder på den.
Utanför det där, som ett sideboard, där man ställer sina avlagda glas - som ett sideboard som med dess osynliga funktion uppskattas uppskattades väl jag, typ ingenting - så stod jag där i kulturhusfoajen.

Vi hade bestämt tisdagsträff, i cafeet.
Spontant, den som hinner och vill, den kommer.
Så efter ett långt köande slog vi oss ner i samlingarna och sa alldeles för högt att barn nu förtiden är för djävla högljudda.
"Dom skriker ju, rakt ut, som om motorn lagt av och det behövs kompenseras med en artificiell högljudsrea."

Klasskampen pågick i små tigerhjärtan där borta under trappan.
"Fö…

Bastu- vett & etikett

Magdalena Ribbing vet. Hur det bör vara. Hur man avslöjar om man har nån koll, om man har stil, om man har grace. Nu har hon dagen till ära publicerats med en bastuvett-etikett-kolumn i webb-DN.
Att skreva i bastu skulle nog ändå Magdalena säga vore ett no no.
För där ska man, enligt hennes rekommendation, ta seden dit man kommer, handduk på om andra har handduk, handduk av om andra har kastat den. Men om det nu är som för mig häromdan, att jag kommer in sist i en bastu där man lotusställer sig i vidöppet skrev, skulle jag förväntas göra detsamma då, eller FÅR jag bryta seden och behålla handduken på? Hur gör man!? Magdalena Ribbing!? Ska de övriga därinne av hänsyn till mina tabun rulla in sig i frottén plötsligt?
What?

Men aj aj i alla fall för att klippa naglarna eller borsta hår, likaså bör även en sitthandduk användas, ja för ni kan ju själva tänka vilket slem och slusk som kan skrapas av mot de varma brädorna annars.
Sentensen blir alltså oavsett: SITT på handduken, för fan!
Ja…

Problemskapande?

Jag i alla fall bekymrar mig mer över vad flippflopp- soldaters genusskapande bidrar till än vad burkadamers dito gör: