Fortsätt till huvudinnehåll

Singla slant

Innan jag somnade Weldons En styvmors dagbok. Lagom mycket ironi om föräldrar- & barn- relationer, perfekt  portion cynism om äktenskap, seriemonogamer och bonussystem.
Är jag så djävla lättledd, frågade jag mig innan jag släckte IKEA Trupp. Läsa en bok och ifrågasätta alltihop?
Men, jag somnade utan att utforska min plötsliga inspiration till att falla tillbaka i min så klara identitet som ensamstående, ensam, självständig och genomborrande klarsynt vad 'kärleken' anbelangade.
Nä, shut the fuck up! Nu är du gift!
Huvudet ändå som slåtter längst fram vid fronten i ett icke- hygieniskt krig. Till tröst ropade jag till därinne i larmet och dånet:  "Det här kravet överstiger din förmåga, det är därför!"

Alla mina farhågor. All min rädsla. Mina tvivel. Såg en snutt på en rysk film och där pratade dom om själen, hur den slipas, slipas, och sen faller in i kören av själar och blir folksjälen, en kugge i spelet om nationen, inget annat. Man odlar sin själ, så här har jag odlat min. För vilken jävla skull. Skulden? Guds straff? Godhetens inbillning att det premierar till nåt. Nä, vetefan. Det är inget man väljer, det är det man gjorde som fick den att växa till sig som den gjorde och sen hamnade man så här. Framstupa sidoläge.

Jag måste lugna ner rösterna därinne. Jag måste lugna mig. Om kvällen pulserar det i nacken och jag tänker på blodtrycket igen. I en tidning skrev dom att det skulle lugna sig, att känslorna skulle sluta svalla om man låg framstupa på en stor fet kudde, med armarna slappt hängande fram, och vilade huvudet först åt vänster, sen åt höger. Orkar inte palla upp kuddar. Somnar ändå. När jag vaknar märker jag att det tack och lov! ligger spegelblankt därinne igen.

Allt det här som kärleken sätter igång är väl underligt? Nä, inte alls. Min mammas enda kommentar: Varför ska du alltid hitta på ytterligheter, eller nåt liknande. Sen älskade dom A. Hans liv, hans glädje, värmen. Alla älskar honom! Säger dom. Tack för det! Jag gör det också: älskar honom, och kan göra VAD SOM HELST. Gör. Och det är så jävla smärtsamt. Då, de stunderna, när allt är för mycket, då vet jag, att vända blad är lätt, och DET kan jag, så bra! Singla slant om framtiden. Det andra?
Det andra?
Etiketter:

Kommentarer

  1. Peace in mind20 januari 2010 kl. 21:20

    Jag säger bara så, ett enkelt: Låt slanten ligga! Du behöver inte alls hålla på och slänga upp det där myntet i luften...

    De där stunderna av tvivel, när känslan att reservutgången alltid står olåst...det är då man ska ta till yogan och andas lite djupt.

    Kram på dig, och så vill jag säga att jag är så glad åt min nya bloggvän.

    SvaraRadera
  2. Mrs S21 januari 2010 kl. 00:55

    Ja, jag ska låta den ligga där, andas och yoga och göra allt jag vill och mår bra av.
    Och Tack Peace, för att du kommer in här hos mig med ljus och peace och hopp. Du är som en bloggängel, som Jag är fantastiskt glad för!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Konflikt?

Nu i efterhand tänker jag på det underligaste som hände i Agenda när Åkesson och Shyman debatterade. Åkessons underförstådda förslag att skicka ut alla utlandsfödda män eftersom de - enligt statistik som dom, alltså institute-SD,  ska presentera i veckan - begår flest våldtäkter i landet har en för Åkesson ännu grumlig orsaksförklaring. Driver han sin tes hela linan ut, samt - som han gör i öppen debatt - förkastar socio- ekonomiska faktorer som orsak till den högre representationen för utlandsfödda i våldtäktsdomar, då erkänner han precis samma tankegods och ide som genomsyrar F!:en patriarkal könsmaktsordning. Vad ska han göra med den uppfattningen i andra frågor?
11 kommentarer
Läs mer

En kärlekshistoria

Chockerande lycklig! Min man har fått sitt uppehållstillstånd. Helt frankt ... bara så där. Och jag överraskas av med vilken känsla jag mottar beskedet. Som om huvudsvålen exploderar av all tacksamhet och kärlek som vill in och ut, samtidigt. Älskade Migrationsverk, så juste! Kära Byråkrater; så underbara! MYNDIGHETSUTÖVNING! I love it! Och vi har inte ens lagt en krona i muta. Inte slickat ett arschel. Bara blivit trevligt och vänligt bemötta. Ärligt talat! Den här dan: Människors välvilja, människors omtanke, människors kärlek. Jag satt på bussen i telefonkö, var god dröj 12 minuer. När de plötsligt svarade och jag frågade efter numret till vår handläggare petade jag tjejen framför mig i ryggen och sa ursäkta kan jag låna en penna. Hon letade och letade men tog tillslut sin mobil och skrev upp siffrorna som jag repeterade. Sen ringde jag, för att säga att jag skulle resa och vill de ha kompletteringar till ansökan finns jag tillgänglig 2 veckor framöver. Jag hann inte ens f...
13 kommentarer
Läs mer

Dagen i dag

Jag tar min andra kopp, starkt kardemummakaffe. Då tänker jag på Peace på Ett rum med utsikt , tänker på hennes kaffedrickande framför fönstret med den metertjocka fönstersmygen och det vidsträckta skånska snölandskapet framför, vad tänker hon på i dag? I DN läser jag om flickor med ADHD och då funderar jag på Victoria som kämpat och kämpar men ibland glömmer att se hur begåvad och extravagant elegant hon är. Mitt kaffe svalnar som kaffe gör och det är bara en annan fas och jag vet att någonstans i den här stan sitter en Smultron och funderar över sin uppsats och kanske flyr hon ner under täcket med Kungens alla frillor för att slippa den ett tag. Och jag tänker på Wettex som är på väg till Stockholm med ett alldeles för späckat schema men väl så nyrakad och förberedd med både femtioelva strumpbyxor och raggsockor, må hon få kraft att orka. Ute ett milt och mycket långsamt snöfall. Jag känner mig tjock. Tappade fem kilo men har nu under två veckor ätit upp dem antar jag. Varför...
9 kommentarer
Läs mer