Fortsätt till huvudinnehåll

Morgonteve

Jag minns hur det var att vänta på att teve skulle börja, halv fem, testbild, klockan som tickade fram, tio, nio, åtta, sju, sex, fem, fyra, tre, två, ett, noll: Clownen Manne och Ykkekanava, sen kom barnprogrammet.
Kändes som evigheter att sitta där i den beiggult noppiga soffan med det grovt vävda tyget som kliade mot barnbenen. Vad gjorde jag, satt jag bara där och stirrade på visarna ... alldeles stilla? Körsbärsmörk panelvägg i laminat bakom tjockteven, kanalerna skruvades fram, 1:an, 2:an.
Nu sänder dom hela dagarna, morgonteve förlängs, vet inte hur utsträckt begreppet morgon numera är. Men visst har man undrat varför bara sju- till fyra- slavarna fått sin morgon långsamt uppackad genom trevliga Marianne Rundströms intervjuer. Att se på morgonteve är att hålla sig uppdaterad på vad som låg på allas läppar i går, eller ännu längre tillbaka.
Men hur är det egentligen? Varifrån kommer finansen? Kanske är det billigt, en studio, digitala kameror, och folk som redan jobbar i huset och som redan har lön, dom får bara jobba lite mer?
I morgonens program satt en helt plötsligt chockerande biffig Göran Ewerdal och pratade film, Vägen, en grå, mörk, flera nyanser av brun film med the lowest life du kan tänka dig: karaktärerna skitiga, oklippta, trasiga, och sen i en brunnshåla hittar den ena huvudpersonen ett lager av Del Montes inlagda persikor, annanas, coctailfruit. So Fresh! trots damm på konserverna där nere i kloakhålet. Det vattnades i munnen. Ett fantastisk val, tänkte jag, ALLA vet hur Del Monte smakar.
  Naturligtvis måste jag switscha över och se om även fyran har förlängning. Jodå, där står Nordman och han, som först var sportjournalist men som nu verkar leva mitt i det goda livet, antingen mellan Jenny Östergren eller Kristin Kaspersen.
Nä, jag gillar ettan bäst, som den sossiga sjuttiotalist jag är. El viva licensteve! trots att mimaren Manne gav mig teateraversioner för tjugo år framåt. SVT!

Kommentarer

  1. ...det var tider det. I kväll låg 5-åringen i sin säng med bärbara datorn och ville titta på ett av alla hundratals barnprogram man kan välja mellan.
    Jag letade fram "vilse i pannkakan" på youtube, hon somnade på studs! ;-)
    I morron får jag söka efter Manne...
    Kram/Maja DictumFactum

    SvaraRadera
  2. Hej Maja! Kul å se dig här! Wow, youtube har revolutionerat det mesta, så även tillgång på bra barnprogram! dvs de mammorna och papporna gillade ;)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sideboard

Småtomtar, en del sammetade i helrött med luva andra i bilmotormantröja, jeans, gummisar och en på ICAs blev över från förra året avdelning inköpta tomtemössa; tunnt tunnt bomullstyg med en sladdrig vit kant. Så stod dom, hoppade, kivades, hela samlingen av barn, överfulla av förväntan alldeles nedanför trappan.
Utanför Stora Scen- ingången stod släkten.
En väldans hög medelålder på den.
Utanför det där, som ett sideboard, där man ställer sina avlagda glas - som ett sideboard som med dess osynliga funktion uppskattas uppskattades väl jag, typ ingenting - så stod jag där i kulturhusfoajen.

Vi hade bestämt tisdagsträff, i cafeet.
Spontant, den som hinner och vill, den kommer.
Så efter ett långt köande slog vi oss ner i samlingarna och sa alldeles för högt att barn nu förtiden är för djävla högljudda.
"Dom skriker ju, rakt ut, som om motorn lagt av och det behövs kompenseras med en artificiell högljudsrea."

Klasskampen pågick i små tigerhjärtan där borta under trappan.
"Fö…

Jordbävning ...

Tror knappt att uppstädningen av miljarders miljarder(jepp, alltså fler än de Sverigedemokratiska  400 miljarder kronorna) ... plankor, kablar, stenblock, plåtflak i det förödda Japan kan jämföras med vad förvirringen i mitt huvud kräver av bättre ordning.
Nederlag på arbetet. Ny chef. Inkompetens. Och Machavelliskt söndrande pågår.
Jag drar min fana. För det jag tror på. Och kampen om det marxistiska problemformuleringsprivilegiet är som alltid en klassiker i maktstrider.
Kom an Japaner!
Håll ut!
Kom an Mrs S, hitta en väg ut!
Delacroix ingjuter fortfarande mod! 200 år senare ...






Bastu- vett & etikett

Magdalena Ribbing vet. Hur det bör vara. Hur man avslöjar om man har nån koll, om man har stil, om man har grace. Nu har hon dagen till ära publicerats med en bastuvett-etikett-kolumn i webb-DN.
Att skreva i bastu skulle nog ändå Magdalena säga vore ett no no.
För där ska man, enligt hennes rekommendation, ta seden dit man kommer, handduk på om andra har handduk, handduk av om andra har kastat den. Men om det nu är som för mig häromdan, att jag kommer in sist i en bastu där man lotusställer sig i vidöppet skrev, skulle jag förväntas göra detsamma då, eller FÅR jag bryta seden och behålla handduken på? Hur gör man!? Magdalena Ribbing!? Ska de övriga därinne av hänsyn till mina tabun rulla in sig i frottén plötsligt?
What?

Men aj aj i alla fall för att klippa naglarna eller borsta hår, likaså bör även en sitthandduk användas, ja för ni kan ju själva tänka vilket slem och slusk som kan skrapas av mot de varma brädorna annars.
Sentensen blir alltså oavsett: SITT på handduken, för fan!
Ja…