Fortsätt till huvudinnehåll

Jennifer Beals? Not.

Jag var ensam i träningsrummet i dag.
Musiken fegade, för jag hade glömt minnet.
Släpat på bashögtalare och hela IKEA påsen full av sladdar o grunks.
Nästan i onödan. Glömt USBt med rytmerna.
Men sen stod jag där, i alla fall, ruskade tag, fick ingen ordning på musiken.
Sträckte, hoppade, gick på diagonalen, men mest:
TITTADE på mig i spegeln med
SJÄLVFÖRAKT.
Kom på att jag såg minst ut om jag stod VÄLDIGT nära speglarna, eller VÄLDIGT långt bort.
Det lilla muntra sjönk undan snabbt:  när jag hoppade sådär VÄLDIGT nära spegeln såg jag hur fettet under och över bröstet liksom gungade till, rörde sig. Jag såg hur armfettet liksom rundade sig och gav armarna ett löjligt kort och krumt intryck.
Innerlåret tror jag har gigantiserats efter år av ridning.
Det måste vara så.
Dom putar ut sjukt fult.

Innan jag gick hemifrån motiverade jag mig som Jennifer Beals-svettig, så MYCKET skulle jag jobba.
FETT hårt.
Flash dance'a skiten ur mig. Alltså.
Nu blev det mycket skit. Fel skit.
Självhatet 1½.

Kommentarer

  1. Du har väckt min nyfikenhet...jag har läst om kroppen, sexet och saffranet och jag kommer tillbaka.

    *mitt i fucking lussebullebak*

    SvaraRadera
  2. ÅH, så trevligt! DU är mycket välkommen! Hoppas bullarna blir saftigt fina! /MrsS

    SvaraRadera
  3. Om jag minns rätt hade Jennifer Beals en ersättare när det gällde?

    Jag läste texten och där finns något:
    First - there is nothing
    but a slow glowing dream...

    Lycka till med julpysslet!

    SvaraRadera
  4. Hej Mats! hade hon, en ersättare ... vilken besvikelse!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jordbävning ...

Tror knappt att uppstädningen av miljarders miljarder(jepp, alltså fler än de Sverigedemokratiska  400 miljarder kronorna) ... plankor, kablar, stenblock, plåtflak i det förödda Japan kan jämföras med vad förvirringen i mitt huvud kräver av bättre ordning. Nederlag på arbetet. Ny chef. Inkompetens. Och Machavelliskt söndrande pågår. Jag drar min fana. För det jag tror på. Och kampen om det marxistiska problemformuleringsprivilegiet är som alltid en klassiker i maktstrider. Kom an Japaner! Håll ut! Kom an Mrs S, hitta en väg ut! Delacroix ingjuter fortfarande mod! 200 år senare ... Mangahär för Japanen inteserektionellt uppror Arslet för demagoger ...

Problemskapande?

Jag i alla fall bekymrar mig mer över vad flippflopp- soldaters genusskapande bidrar till än vad burkadamers dito gör: