Fortsätt till huvudinnehåll

Resume

Dagen avrundas,
med yoga.
(Gu, va jag känner mig stark i skulder-partiet plötsligt.)
Den brända middagen
har nu digested i fyra timmar
och det är dags för nästa näringsintag.
Familjen vimlar i köket.
Nån kan inte äta fullkorn. En vill ha ägg.
Vi som tränat ska fylla på med c-vitamin och protein,
mixern har malt ner ananas, mango, massa kiwi och yoghurt.
Tv problemet i dag blir att Babel inte dubbats.
A får sitta och se på Ranelid och undra va fan den blonde mannen med tjusarlock har att säga.
Han skulle väl gilla honom som fan, för deras gemensamma intresse för egen-promotion.
Sen blir det Juliette Binoche, å hon pratar väl franska.
Kanske somnar jag nånstans där.
Go natt Sverige. Tack för i dag!

Kommentarer

  1. Åh, jag älskar när familjen vimlar i köket hemma hos dig. Det är det mest trivsamma jag kan komma på. Visst är det fattigare när man som vi här hemma sitter mittemot varandra och kikar över tallrikarna. Det blir liksom inte lika mycket fest över måltiderna. Jag längtar till the Ulvelids!! Kram på er!

    SvaraRadera
  2. Loll!
    Jag längtar efter Dig! Du gör vimlet trevligare!

    Vår lösning på middagsbordsproblemet blev under flera år spel, vi spelade oss genom måltiderna, fyra i rad, memory, kort, shack, Ohtello, Sverigespelet, luffarchack, mest fyra i rad faktiskt, stereotypt kanske.

    Ni kan börja med Lotto? det är väl tillräckligt svårt för I.
    Att det finns folk som installerar väggteve i köket förundrar jag mig inte alls över, heller. Det är också en lösning.

    Kram kram

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sideboard

Småtomtar, en del sammetade i helrött med luva andra i bilmotormantröja, jeans, gummisar och en på ICAs blev över från förra året avdelning inköpta tomtemössa; tunnt tunnt bomullstyg med en sladdrig vit kant. Så stod dom, hoppade, kivades, hela samlingen av barn, överfulla av förväntan alldeles nedanför trappan.
Utanför Stora Scen- ingången stod släkten.
En väldans hög medelålder på den.
Utanför det där, som ett sideboard, där man ställer sina avlagda glas - som ett sideboard som med dess osynliga funktion uppskattas uppskattades väl jag, typ ingenting - så stod jag där i kulturhusfoajen.

Vi hade bestämt tisdagsträff, i cafeet.
Spontant, den som hinner och vill, den kommer.
Så efter ett långt köande slog vi oss ner i samlingarna och sa alldeles för högt att barn nu förtiden är för djävla högljudda.
"Dom skriker ju, rakt ut, som om motorn lagt av och det behövs kompenseras med en artificiell högljudsrea."

Klasskampen pågick i små tigerhjärtan där borta under trappan.
"Fö…

Bastu- vett & etikett

Magdalena Ribbing vet. Hur det bör vara. Hur man avslöjar om man har nån koll, om man har stil, om man har grace. Nu har hon dagen till ära publicerats med en bastuvett-etikett-kolumn i webb-DN.
Att skreva i bastu skulle nog ändå Magdalena säga vore ett no no.
För där ska man, enligt hennes rekommendation, ta seden dit man kommer, handduk på om andra har handduk, handduk av om andra har kastat den. Men om det nu är som för mig häromdan, att jag kommer in sist i en bastu där man lotusställer sig i vidöppet skrev, skulle jag förväntas göra detsamma då, eller FÅR jag bryta seden och behålla handduken på? Hur gör man!? Magdalena Ribbing!? Ska de övriga därinne av hänsyn till mina tabun rulla in sig i frottén plötsligt?
What?

Men aj aj i alla fall för att klippa naglarna eller borsta hår, likaså bör även en sitthandduk användas, ja för ni kan ju själva tänka vilket slem och slusk som kan skrapas av mot de varma brädorna annars.
Sentensen blir alltså oavsett: SITT på handduken, för fan!
Ja…

Problemskapande?

Jag i alla fall bekymrar mig mer över vad flippflopp- soldaters genusskapande bidrar till än vad burkadamers dito gör: