Fortsätt till huvudinnehåll

älska SVT Forum.

Om dom här tre stora religionerna som bygger på Abraham pratar man om på SVT Forum. Dom är så dominerande är för att dom är organsierade, sa man.
Fred mellan religionerna, sker när man lär känna varandras grundläggande element, man kan inte stänga ute religionerna och lämna dem att utvecklas i sina egna processer, säger en debattör.
Demirbag steen säger tvärtom förstås.
Segregerar eller enar religiösa uttryck och samfund, frågar man.
Folkrörelser byggde Sverige säger en annan.
Jag lyssnar,
och tycker om att Folkets Hus nu finns i mitt vardagsrum.
Även om jag förstås borde lockas ut, till KULTURHUSET, där man kan köpa fikabröd och kaffe och titta på dom andra.
Kulturhuset som segregerande eller enande kraft, va säger ni?

Kommentarer

  1. conny3 november 2010 kl. 02:37

    Kulturhuset finns numera i vardagsrummen. Tv:n och datorn. När det gäller religion så är min personliga åsikt, att man helt enkelt inte borde debattera den alls. Ju mer man rör i skiten desto värre blir det.
    Enda alternativet är nog att låta mänsklighetens medvetande nå så pass hög nivå att vi slipper eländet. Men från nuvarande nivå lär det nog dröja ytterligare några sekel.

    SvaraRadera
  2. Mrs S3 november 2010 kl. 10:11

    Hej Conny, och välkommen!
    Helst skulle man ju som ateist helst se det så, att man sket i det där, men; så hänsynslöst intolerant och historielös kan man juh bara inte vara. Måhända gjorde vi det civiliserade samhället en riktig otjänst. Det nivellerade samhället har ju sina problem, det med, minst sagt.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En kärlekshistoria

Chockerande lycklig! Min man har fått sitt uppehållstillstånd. Helt frankt ... bara så där. Och jag överraskas av med vilken känsla jag mottar beskedet. Som om huvudsvålen exploderar av all tacksamhet och kärlek som vill in och ut, samtidigt. Älskade Migrationsverk, så juste! Kära Byråkrater; så underbara! MYNDIGHETSUTÖVNING! I love it! Och vi har inte ens lagt en krona i muta. Inte slickat ett arschel. Bara blivit trevligt och vänligt bemötta. Ärligt talat! Den här dan: Människors välvilja, människors omtanke, människors kärlek. Jag satt på bussen i telefonkö, var god dröj 12 minuer. När de plötsligt svarade och jag frågade efter numret till vår handläggare petade jag tjejen framför mig i ryggen och sa ursäkta kan jag låna en penna. Hon letade och letade men tog tillslut sin mobil och skrev upp siffrorna som jag repeterade. Sen ringde jag, för att säga att jag skulle resa och vill de ha kompletteringar till ansökan finns jag tillgänglig 2 veckor framöver. Jag hann inte ens f...
13 kommentarer
Läs mer

Konflikt?

Nu i efterhand tänker jag på det underligaste som hände i Agenda när Åkesson och Shyman debatterade. Åkessons underförstådda förslag att skicka ut alla utlandsfödda män eftersom de - enligt statistik som dom, alltså institute-SD,  ska presentera i veckan - begår flest våldtäkter i landet har en för Åkesson ännu grumlig orsaksförklaring. Driver han sin tes hela linan ut, samt - som han gör i öppen debatt - förkastar socio- ekonomiska faktorer som orsak till den högre representationen för utlandsfödda i våldtäktsdomar, då erkänner han precis samma tankegods och ide som genomsyrar F!:en patriarkal könsmaktsordning. Vad ska han göra med den uppfattningen i andra frågor?
11 kommentarer
Läs mer

Dagen i dag

Jag tar min andra kopp, starkt kardemummakaffe. Då tänker jag på Peace på Ett rum med utsikt , tänker på hennes kaffedrickande framför fönstret med den metertjocka fönstersmygen och det vidsträckta skånska snölandskapet framför, vad tänker hon på i dag? I DN läser jag om flickor med ADHD och då funderar jag på Victoria som kämpat och kämpar men ibland glömmer att se hur begåvad och extravagant elegant hon är. Mitt kaffe svalnar som kaffe gör och det är bara en annan fas och jag vet att någonstans i den här stan sitter en Smultron och funderar över sin uppsats och kanske flyr hon ner under täcket med Kungens alla frillor för att slippa den ett tag. Och jag tänker på Wettex som är på väg till Stockholm med ett alldeles för späckat schema men väl så nyrakad och förberedd med både femtioelva strumpbyxor och raggsockor, må hon få kraft att orka. Ute ett milt och mycket långsamt snöfall. Jag känner mig tjock. Tappade fem kilo men har nu under två veckor ätit upp dem antar jag. Varför...
9 kommentarer
Läs mer