onsdag 13 oktober 2010

Tidsmarkör

Det behöver inte alls vara så makabert att sända sitt självmord
direkt ut på nätet,
med tanke på att det är fönstret mot världen,
med tanke på att det är där stora delar av livet utspelar sig,
med tanke på att det är livet,
är länken ut, är protesen, är mina kognitiva hjälpmedel och mina styrleder för emotionerna:
med tanke på det så är det egentligen inte alls så extremt konstigt.
Tragiskt och synd så som det alltid är, har varit när människor väljer att ta sitt liv,
men det kommunikativa i självmordet och försöken därtill må vad vi än vill erkänna genomsyras av viljan till rapport.

2 kommentarer:

  1. Mm, sådär tänkte nog jag också faktiskt.

    Det jag blev arg över var att det enligt vad som stod på vissa sidor, möjligtvis provocerades fram ist för att försök att stoppa gjordes, av just de som var "närvarande". men vad som är saga eller sanning här vet vi ju inte...

    SvaraRadera
  2. Nä, vi vet inte hur han tänkte, pojken som tog sitt liv. Och att de andra inte trodde han var uppriktig utan skojade till det och var ironiska är inte så mycket man kan göra något åt. Ungar är rädda för att vara den som blev lurad, vem är du då? omsprungen. Några där i tråden reagerade och försökte tala till honom, några hejade på .... sorgligt, förstås. Sorgligt att unga med avvikelser ska behöva ha det så tungt. Det gör mig galen.

    SvaraRadera