Fortsätt till huvudinnehåll

Hemfrid

Eminenta Camilla Henemark och en annan ung man och en lite äldre gav hemlösheten tre stolta ansikten i Debatt i går.
Stolta och stolta, den unga mannen grimarserade en hel del i kampen för hålla sitt hjärta stånget, sitta där de femton minuterna of fame i det ärendet är förstås inget man drömde.
Social & Äldreministern ställer inte upp på verklighetsbeskrivningen som dessa tre människor ger.
Det låter ju helt befängt, jag vet, men det var så, hon vägrade.På frågan varför hemlösheten ökar fastnade man i konflikt om siffrorna. Men alltså, tusentals unga vuxna, utslängda eller på eget bevåg avlägsnade från hem & hus. Det begriper väl alla, att ibland finns inga chanser att tonåringar ska kunna tas om hand av sin ursprungsfamilj. Inga jobb, inga boenden. Men, dessvärre, finns ingen annan som tar hand om dem heller.
Ute på gatorna, i din stad, i min, vandrar ungar, sitter på sista bussen, dröjer sig kvar på lokala pizzan för att se om nån kan tänka sig en nattlig gäst, en som helst stannar flera dar.
Den förnedringen är total, säger  Henemark som varit hemlös och bott på gatan i ett år, av det blev hon galen och låg på psykakuten för 3500/dygn, rehabbad ute i gen, en ljuv kort tid, sen psykakuten igen. Nu träningslägenhet.

Grattis Sverige!

Gruppen unga med lindriga funktionshinder som inte agerar när utförsäkringen närmar sig är ännu en grupp som är totalt utanför allt. Det har jag skrivit om tidigare. För det har ni väl alla förstått att det är ju viktigt att man tar sig i kragen, att det statueras exempel för hur det går för latmaskande parasiter.

Hur socialdemokratin kan vara i sin värsta kris nu när samhället är permanentade natthärbärgen och soppkök övergår mitt förstånd ... hör inte folk, ser inget, känner inget? Cause they are worth it!?

Kommentarer

  1. Vår tids slogan, jag återkommer ofta till den i tankarna. Senast i morse på väg från dagis, när jag funderade över vem som har rätt till lycka, vem förtjänar en stunds vila, att bara få njuta? Vem förtjänar att bli älskad precis som den är, utan krav på mer prestation?

    Alla, skulle alla förmodligen svara, men verkligheten signalerar nåt helt annat. Because your worth it. Det innebär inte bara bra. Och vem är värd vad?

    SvaraRadera
  2. Ja, vi ska tro att vi ä värda det, egoboosta oss, köpa oss lyckliga, snygga, tillräckligt statustyngda. Det är villkorat. Och jag tänker ofta på hur man ändå rättar sig efter sin plånbok, man maxar bara till precis den ansträngda gränsen för vad man kan köpa, med några få undantag förstås. Jag vet precis vilken konfektion min status inte tillåter och vilka jag kan nagga på. Det är sjukt, antagligen läser allt och alla också in koderna för det jag har och placerar mig direkt på min nivå.

    SvaraRadera
  3. Mummel! om man ber snällt, kan man då få lösen till din blogg?!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Konflikt?

Nu i efterhand tänker jag på det underligaste som hände i Agenda när Åkesson och Shyman debatterade. Åkessons underförstådda förslag att skicka ut alla utlandsfödda män eftersom de - enligt statistik som dom, alltså institute-SD,  ska presentera i veckan - begår flest våldtäkter i landet har en för Åkesson ännu grumlig orsaksförklaring. Driver han sin tes hela linan ut, samt - som han gör i öppen debatt - förkastar socio- ekonomiska faktorer som orsak till den högre representationen för utlandsfödda i våldtäktsdomar, då erkänner han precis samma tankegods och ide som genomsyrar F!:en patriarkal könsmaktsordning. Vad ska han göra med den uppfattningen i andra frågor?

En kärlekshistoria

Chockerande lycklig! Min man har fått sitt uppehållstillstånd. Helt frankt ... bara så där. Och jag överraskas av med vilken känsla jag mottar beskedet. Som om huvudsvålen exploderar av all tacksamhet och kärlek som vill in och ut, samtidigt. Älskade Migrationsverk, så juste! Kära Byråkrater; så underbara! MYNDIGHETSUTÖVNING! I love it! Och vi har inte ens lagt en krona i muta. Inte slickat ett arschel. Bara blivit trevligt och vänligt bemötta. Ärligt talat! Den här dan: Människors välvilja, människors omtanke, människors kärlek. Jag satt på bussen i telefonkö, var god dröj 12 minuer. När de plötsligt svarade och jag frågade efter numret till vår handläggare petade jag tjejen framför mig i ryggen och sa ursäkta kan jag låna en penna. Hon letade och letade men tog tillslut sin mobil och skrev upp siffrorna som jag repeterade. Sen ringde jag, för att säga att jag skulle resa och vill de ha kompletteringar till ansökan finns jag tillgänglig 2 veckor framöver. Jag hann inte ens f...

Dagen i dag

Jag tar min andra kopp, starkt kardemummakaffe. Då tänker jag på Peace på Ett rum med utsikt , tänker på hennes kaffedrickande framför fönstret med den metertjocka fönstersmygen och det vidsträckta skånska snölandskapet framför, vad tänker hon på i dag? I DN läser jag om flickor med ADHD och då funderar jag på Victoria som kämpat och kämpar men ibland glömmer att se hur begåvad och extravagant elegant hon är. Mitt kaffe svalnar som kaffe gör och det är bara en annan fas och jag vet att någonstans i den här stan sitter en Smultron och funderar över sin uppsats och kanske flyr hon ner under täcket med Kungens alla frillor för att slippa den ett tag. Och jag tänker på Wettex som är på väg till Stockholm med ett alldeles för späckat schema men väl så nyrakad och förberedd med både femtioelva strumpbyxor och raggsockor, må hon få kraft att orka. Ute ett milt och mycket långsamt snöfall. Jag känner mig tjock. Tappade fem kilo men har nu under två veckor ätit upp dem antar jag. Varför...