Nä, nu måste jag räkna efter och malla mig lite över hur många härligt inspirerande dagar som jag NU har ägnat mig åt att toppa hälsan.
Kollar man tillbaka i inläggen här på bloggen så framstår med tydlighet att det var lördagen den 25:e september som Susanne självaste fucking Lanefeldt sparkade i gång mig genom att oväntat dyka upp i morgonteven framför vilken jag lufsande satt och tvekade inför att ta tag i mitt hetsätande strutsbeteende.
12 dagar senare, halvvägs till 21 och GODA vanor alltså, OCH jag is still going strong, l e v e r e r a r: äter mindre socker, äter godis på lördagar, överäter inte, TRÄNAR. Har tränat sönder mig kära vänner.
Fått överont i korsryggen, den felande länken, den obytta kamremmen. Tjoff.
Måste t.ex. stå och skriva det här inlägget eftersom jag itne kan sätta mig.
Det går att skylla på felaktigt lyftade skivstänger under gårdagens ambitiösa Body Pump pass, men jag känner i gen det, när jag otränad går direkt på extremfasen kommer så småningom alltid höftkotan i kläm, drar åt skruvarna om ishias och trotssurar ur för allehanda kul. Det är dansen som gör det, framåtlutning och brist på kompenserande benmuskler hänger upp ryggen i kotornas drag, det går inte, sliter ut.
Ligger man på rygg med benen i 90 grader, hårt flexade fötter och samtidigt det går en extrem ilande smärta genom benet till korsryggen DÅ har man samma åkomma som jag. Man känner också igen tillståndet på att man inte sätter sig ner helt lätt, och om man nu trots allt har satt sig så kommer man i alla fall inte upp från stolen, man vill också oavbrutet stretcha höftböjaren och lårmusklerna och säte eftersom det drar så skönt i ontet fast man samtidigt vet att just det irriterar musklerna till ännu mer kramp.
Grattis du är i fas 2! Kom igen, igen! blodgenomströmning är det bästa för såna korsryggar.
Tappar man sugen, går in på ICA och köper två supersize mördegskakor med mandel och trycker i sig får man bara ännu en bekräftelse, socker och fett i kombination är en outgrundligt överdjävlig drog! för man vill bara ha MER, är beredd att gå till affären innan dom hinner stänga för att köpa FLER kakor.
Stay away MrsS! tänker jag då väldigt strängt: grönsaka upp dig för fan, häng på stepmaskinen och gå i från ditt ryggskott i stället.
Och: frankly speaking: midjemåttet ÄR lite stramare! Come on ... Come on ... Come on! som hon sjöng Janis Joplin!
Kollar man tillbaka i inläggen här på bloggen så framstår med tydlighet att det var lördagen den 25:e september som Susanne självaste fucking Lanefeldt sparkade i gång mig genom att oväntat dyka upp i morgonteven framför vilken jag lufsande satt och tvekade inför att ta tag i mitt hetsätande strutsbeteende.
12 dagar senare, halvvägs till 21 och GODA vanor alltså, OCH jag is still going strong, l e v e r e r a r: äter mindre socker, äter godis på lördagar, överäter inte, TRÄNAR. Har tränat sönder mig kära vänner.
Fått överont i korsryggen, den felande länken, den obytta kamremmen. Tjoff.
Måste t.ex. stå och skriva det här inlägget eftersom jag itne kan sätta mig.
Det går att skylla på felaktigt lyftade skivstänger under gårdagens ambitiösa Body Pump pass, men jag känner i gen det, när jag otränad går direkt på extremfasen kommer så småningom alltid höftkotan i kläm, drar åt skruvarna om ishias och trotssurar ur för allehanda kul. Det är dansen som gör det, framåtlutning och brist på kompenserande benmuskler hänger upp ryggen i kotornas drag, det går inte, sliter ut.
Ligger man på rygg med benen i 90 grader, hårt flexade fötter och samtidigt det går en extrem ilande smärta genom benet till korsryggen DÅ har man samma åkomma som jag. Man känner också igen tillståndet på att man inte sätter sig ner helt lätt, och om man nu trots allt har satt sig så kommer man i alla fall inte upp från stolen, man vill också oavbrutet stretcha höftböjaren och lårmusklerna och säte eftersom det drar så skönt i ontet fast man samtidigt vet att just det irriterar musklerna till ännu mer kramp.
Grattis du är i fas 2! Kom igen, igen! blodgenomströmning är det bästa för såna korsryggar.
Tappar man sugen, går in på ICA och köper två supersize mördegskakor med mandel och trycker i sig får man bara ännu en bekräftelse, socker och fett i kombination är en outgrundligt överdjävlig drog! för man vill bara ha MER, är beredd att gå till affären innan dom hinner stänga för att köpa FLER kakor.
Stay away MrsS! tänker jag då väldigt strängt: grönsaka upp dig för fan, häng på stepmaskinen och gå i från ditt ryggskott i stället.
Och: frankly speaking: midjemåttet ÄR lite stramare! Come on ... Come on ... Come on! som hon sjöng Janis Joplin!
härligt!! fortsätt så, jag kämpar också här på mitt håll! hepp hepp!
SvaraRaderaJa visst! Det är bara det som är magin, den största, att bestämma sig och att komma i gång! Du är på! GOOD! Keep up! det GÅÅÅÅR! Duktig Maja!
SvaraRaderaPepp pepp!
SvaraRaderaOh, tänk så mycket lite PEPP PEPP hjälper! Thanks!
SvaraRadera