Fortsätt till huvudinnehåll

Beutiful award













Oh, Den alltid lika strålande och begåvade tuffingen Dictum Factum har belönat mig med en award ...
Jag känner mig hedrad och väldigt tacksam för det!

  • Som Award ska jag/du kopiera in awardbilden i min/din blogg, för att visa att jag/du har fått den. 
  • Tacka och länka tillbaka till den jag/du fick Awarden av.
  • Ge Awarden till 7 andra bloggsystrar/bröder.
  • Skriva 7 intressanta saker om mig/dig själv.
Jag skickar vidare till mina fyrljus i natten:



7 intressanta saker:

* Jag låser aldrig bilen, det går inte ens, och jag kör mestadels utan körkortet med. Pseudorebell som hellre payar 2500 i straffavgift, en idiot. 
*Jag hade en intensiv stöldperiod omkring 14, tanken på min mammas hårdhandskar fick mig att hoppa av kriminalitetens bana.
*Min pappas överraskade "Å herregud" när han fick höra att jag skulle stanna tre veckor i stället för 2 och dessutom åka med till Åland ekar fortfarande i mina öron.
*Min Garbo-stil parad med jag klarar mig själv grejen har varit mycket destruktiv i livet, hypa aldrig den vad ni än gör ... man fastnar! Varning utfärdad. 
*Min syster hatar mig, och jag hatar också mig själv, för det mesta. 
*Jag tycker det är tröttsamt att vara duktig och trevlig för länge, vi pratar max en kvart, sen är det out på prärien igen som gäller. 
*Jag har ofantligt svårt för att sätta i gång med måsten, allt jag kan andas in ett embryo-måste i dealar jag med. 





Kommentarer

  1. Nu blir jag väldigt glad, väldigt rörd. Över att få räknas in bland fyrljusen. Just en dag när jag känner mig 1 mm hög och ändå svajar, rädd för att trampa på någon om jag inte går rakt fram... Hm. Nåja, jag rycker nu upp mig och ska fundera på vad. Och vem. Inlägg kommer. Så småningom.
    Kram. (Nu tänkte jag skriva tack igen, men det blir antagligen löjligt, att tacka och tacka och tacka. :D Men ändå, tänk - jag ett fyrljus!)

    SvaraRadera
  2. Tackar ödmjukast!

    Vad det gäller regler kring det här med att ge eller ta emot en award så bryter jag dom helt utan dåligt samvete numera. Jag ska länka hit, det ska jag. Jag ska också försöka komma på sju intressanta (hm) saker om mig själv. Har gjort det tidigare och undrar om det månne finns ytterligare sju...

    Men nu måste jag plugga en stund först. Kram!

    SvaraRadera
  3. Jag har fortfarande inte hämtat mig riktigt.
    Tack, snälla du!
    Tänk, vad man kan bli glad. Och rörd.

    Är usel på sådant här, är inte min grej riktigt.
    Så fort det gäller någon form av presentation, ja, eller whatever, ser jag till att gå på tjotta...
    Får fundera. Hm... känns ändå kul på något sätt. Hoppas det är okej.

    Stor varm kram till dig,

    /Marie

    SvaraRadera
  4. Kära ni läsare och finfina skribenter: jag känner igen mig i det ni skriver, man blir rörd, tveksam, blyg, glad, fundersam. Allt. Men ajg blev glad, fick en kick, och så tänkte jag att ni också skulle få känna eftersom ni så ofta ofta gör min dag så mycket intresantare. Tack ni!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sideboard

Småtomtar, en del sammetade i helrött med luva andra i bilmotormantröja, jeans, gummisar och en på ICAs blev över från förra året avdelning inköpta tomtemössa; tunnt tunnt bomullstyg med en sladdrig vit kant. Så stod dom, hoppade, kivades, hela samlingen av barn, överfulla av förväntan alldeles nedanför trappan.
Utanför Stora Scen- ingången stod släkten.
En väldans hög medelålder på den.
Utanför det där, som ett sideboard, där man ställer sina avlagda glas - som ett sideboard som med dess osynliga funktion uppskattas uppskattades väl jag, typ ingenting - så stod jag där i kulturhusfoajen.

Vi hade bestämt tisdagsträff, i cafeet.
Spontant, den som hinner och vill, den kommer.
Så efter ett långt köande slog vi oss ner i samlingarna och sa alldeles för högt att barn nu förtiden är för djävla högljudda.
"Dom skriker ju, rakt ut, som om motorn lagt av och det behövs kompenseras med en artificiell högljudsrea."

Klasskampen pågick i små tigerhjärtan där borta under trappan.
"Fö…

Jordbävning ...

Tror knappt att uppstädningen av miljarders miljarder(jepp, alltså fler än de Sverigedemokratiska  400 miljarder kronorna) ... plankor, kablar, stenblock, plåtflak i det förödda Japan kan jämföras med vad förvirringen i mitt huvud kräver av bättre ordning.
Nederlag på arbetet. Ny chef. Inkompetens. Och Machavelliskt söndrande pågår.
Jag drar min fana. För det jag tror på. Och kampen om det marxistiska problemformuleringsprivilegiet är som alltid en klassiker i maktstrider.
Kom an Japaner!
Håll ut!
Kom an Mrs S, hitta en väg ut!
Delacroix ingjuter fortfarande mod! 200 år senare ...






Bastu- vett & etikett

Magdalena Ribbing vet. Hur det bör vara. Hur man avslöjar om man har nån koll, om man har stil, om man har grace. Nu har hon dagen till ära publicerats med en bastuvett-etikett-kolumn i webb-DN.
Att skreva i bastu skulle nog ändå Magdalena säga vore ett no no.
För där ska man, enligt hennes rekommendation, ta seden dit man kommer, handduk på om andra har handduk, handduk av om andra har kastat den. Men om det nu är som för mig häromdan, att jag kommer in sist i en bastu där man lotusställer sig i vidöppet skrev, skulle jag förväntas göra detsamma då, eller FÅR jag bryta seden och behålla handduken på? Hur gör man!? Magdalena Ribbing!? Ska de övriga därinne av hänsyn till mina tabun rulla in sig i frottén plötsligt?
What?

Men aj aj i alla fall för att klippa naglarna eller borsta hår, likaså bör även en sitthandduk användas, ja för ni kan ju själva tänka vilket slem och slusk som kan skrapas av mot de varma brädorna annars.
Sentensen blir alltså oavsett: SITT på handduken, för fan!
Ja…