Fortsätt till huvudinnehåll

Beutiful award













Oh, Den alltid lika strålande och begåvade tuffingen Dictum Factum har belönat mig med en award ...
Jag känner mig hedrad och väldigt tacksam för det!

  • Som Award ska jag/du kopiera in awardbilden i min/din blogg, för att visa att jag/du har fått den. 
  • Tacka och länka tillbaka till den jag/du fick Awarden av.
  • Ge Awarden till 7 andra bloggsystrar/bröder.
  • Skriva 7 intressanta saker om mig/dig själv.
Jag skickar vidare till mina fyrljus i natten:



7 intressanta saker:

* Jag låser aldrig bilen, det går inte ens, och jag kör mestadels utan körkortet med. Pseudorebell som hellre payar 2500 i straffavgift, en idiot. 
*Jag hade en intensiv stöldperiod omkring 14, tanken på min mammas hårdhandskar fick mig att hoppa av kriminalitetens bana.
*Min pappas överraskade "Å herregud" när han fick höra att jag skulle stanna tre veckor i stället för 2 och dessutom åka med till Åland ekar fortfarande i mina öron.
*Min Garbo-stil parad med jag klarar mig själv grejen har varit mycket destruktiv i livet, hypa aldrig den vad ni än gör ... man fastnar! Varning utfärdad. 
*Min syster hatar mig, och jag hatar också mig själv, för det mesta. 
*Jag tycker det är tröttsamt att vara duktig och trevlig för länge, vi pratar max en kvart, sen är det out på prärien igen som gäller. 
*Jag har ofantligt svårt för att sätta i gång med måsten, allt jag kan andas in ett embryo-måste i dealar jag med. 





Kommentarer

  1. Nu blir jag väldigt glad, väldigt rörd. Över att få räknas in bland fyrljusen. Just en dag när jag känner mig 1 mm hög och ändå svajar, rädd för att trampa på någon om jag inte går rakt fram... Hm. Nåja, jag rycker nu upp mig och ska fundera på vad. Och vem. Inlägg kommer. Så småningom.
    Kram. (Nu tänkte jag skriva tack igen, men det blir antagligen löjligt, att tacka och tacka och tacka. :D Men ändå, tänk - jag ett fyrljus!)

    SvaraRadera
  2. Tackar ödmjukast!

    Vad det gäller regler kring det här med att ge eller ta emot en award så bryter jag dom helt utan dåligt samvete numera. Jag ska länka hit, det ska jag. Jag ska också försöka komma på sju intressanta (hm) saker om mig själv. Har gjort det tidigare och undrar om det månne finns ytterligare sju...

    Men nu måste jag plugga en stund först. Kram!

    SvaraRadera
  3. Jag har fortfarande inte hämtat mig riktigt.
    Tack, snälla du!
    Tänk, vad man kan bli glad. Och rörd.

    Är usel på sådant här, är inte min grej riktigt.
    Så fort det gäller någon form av presentation, ja, eller whatever, ser jag till att gå på tjotta...
    Får fundera. Hm... känns ändå kul på något sätt. Hoppas det är okej.

    Stor varm kram till dig,

    /Marie

    SvaraRadera
  4. Kära ni läsare och finfina skribenter: jag känner igen mig i det ni skriver, man blir rörd, tveksam, blyg, glad, fundersam. Allt. Men ajg blev glad, fick en kick, och så tänkte jag att ni också skulle få känna eftersom ni så ofta ofta gör min dag så mycket intresantare. Tack ni!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En kärlekshistoria

Chockerande lycklig! Min man har fått sitt uppehållstillstånd. Helt frankt ... bara så där. Och jag överraskas av med vilken känsla jag mottar beskedet. Som om huvudsvålen exploderar av all tacksamhet och kärlek som vill in och ut, samtidigt. Älskade Migrationsverk, så juste! Kära Byråkrater; så underbara! MYNDIGHETSUTÖVNING! I love it! Och vi har inte ens lagt en krona i muta. Inte slickat ett arschel. Bara blivit trevligt och vänligt bemötta. Ärligt talat! Den här dan: Människors välvilja, människors omtanke, människors kärlek. Jag satt på bussen i telefonkö, var god dröj 12 minuer. När de plötsligt svarade och jag frågade efter numret till vår handläggare petade jag tjejen framför mig i ryggen och sa ursäkta kan jag låna en penna. Hon letade och letade men tog tillslut sin mobil och skrev upp siffrorna som jag repeterade. Sen ringde jag, för att säga att jag skulle resa och vill de ha kompletteringar till ansökan finns jag tillgänglig 2 veckor framöver. Jag hann inte ens f...

Raggsockor vs Silkesstay-ups

Plötsligt ler den där Elin Kling när hon dansar. Bjuder insidan utåt och är så äckligt härlig och supercharmig som man inte trodde att hon var när man först såg  poserna och maneren i det första Lets Dance programmet där hon förde sig som vore hon en representant för, en avatar rentav från en bloggtoppande modesajt i en av de största kvällstidningarna.  Där försökte hon förvirrat spela ut hela registret som hör till stigmat att tillhöra mediaeliten, de som gör det, levererar, kammar hem, hon spelade på en attityd som lämnade så mycket att önska mellan det som syntes och det man ville komma åt av genuin människa där bakom.  Är det bara den lilla fläck av sig själv som man kan presentera  i de sammanhang där hon oftast rör sig? Det verkade inte bättre. Efter juryns kritik har hon öppnat upp. Att sappa över till ettan och i Skavlan se hur Sapphire som skrivit boken Push vilken filmen Precious baserats på gör den här kontrasternas insikt ännu starkare. Antagligen är...