tisdag 20 juli 2010

Som en elitidrottare

I allehanda press kan man se bild och läsa om elitidrottarna, eller styrelseproffsen, E N T R E  P E N Ö R E R N A och beundra.
Ingen beundrar en vanlig sketen jobbare.
Som väl därtill har hemmastädat hus, plockat disk & tvätt också.
Ärligt talat Sabuni som skriver om jämställdhet i dag på DN- debatt, och där avslutar klämmen med RUT- avdraget: vem fan av oss hon låtsas prata om, ensamstående, sprungna ur arbetarklass, vana att vända på stålarna och när det så slutligen kommit in lite bättre tider på grund av att vi blivit så inhelvete kompetenta och därmed avancerat i graderna och fått mer LÖN, då: då har vi väl inga tankar på att betala en städerska? Nä, då är ju ungarna plötsligt stora, och man sitter i sin kupa och undrar vad man ska göra nu, och då går man och tränar i stället, läser en till kurs, effektiviserar, slutar oja sig över disken, tvätten, städet eftersom man systematiserat den le grande, lider av leda. Aldrig att jag skulle betala någon för det lilla städet jag kräver. Never.

Kanske är jag unik. Kanske har hon rätt. Men inget, INGET, i min lekamen säger mig det, att det stämmer, att det där jävla rutavdraget skulle nyttjas av dem i kommunala- sektorn.  Aldrig att jag tycker att det är en bra fördelning, ett bra sätt att utvidga en arbetsmarknad. Ska man skapa pseudojobb medelst skattemedel, kan man väl vara lite juste och skapa dem inom stimulerande fräcka branscher: låta de svarta jobben bli vita! Varför just i städbranschen? Det vet väl för fan alla vad det har för symbolvärde att torka andras skit.

Nä, nu är det så att man sitter där man sitter, och får inte ens gråta ut i nåt läckert magasin, som en elitidrottare som missade så mycket på grund av att träningsinsatsen var så stor,  nej, åren gick och arbetet drog, nattning av barn och ensamma kvällar för när sandlådesnacket var över och grannarna satte sig i gemensam supe då ställdes den ensamstående morsan utanför. Så hon gick och tränade, och förkovrade sig och jobbade lite mer, levde ett annat liv med sina likar. Och med de likarna har i alla fall aldrig jag talat om nån djävla städerska? Nä, aldrig. Inte en enda gång.

2 kommentarer:

  1. Jag undrar om dom som är för RUT kan se sig i rollen som arbetstagare eller bara som arbetsgivare?

    SvaraRadera
  2. Förmodligen inte, men jag har sett fräcka småbilar susa omkring här i stan med säljande företagnamn på. Undrar hur många uppdrag man behöver göra för att dra runt det hele? Naturligtvis är det en ypperlig arbetsmarknad för t.ex. nykomna invandrare, men varför ska dom åka runt och städa hemma hos folkhemsrasister i förorterna? trots att dem kanske har en lång yrkesbakgrund inom ett annat område, nä, för ungdomar och invandrare kan de hitta på stimulanspaket som riktar framåt, betalda praktiker inom det område där dem vill verka, så småning om. Om det nu är så vackra konsekvenser av den här RUT- reformen.

    Sabuni vill ju framhäva hur jämställt det blir i hemmen med nån som tar hand om alltet. Då kan fru ojämställd börja jobba rejält, borta. Va, vilka pratar dom om?

    SvaraRadera