Fortsätt till huvudinnehåll

Uppställning kamrater!


Är det för att markera att kungen V E R K L I G E N  accepterat prinsgemålen som de bryter symmetrin: kvinna till höger om mannen, kvinna till höger om mannen, man till höger om kvinnan Kronprinsessan, så att Daniel får stå bredvid kungen?
Måste vara en KD-dröm det här, med äkta par äkta par äkta par.
Men vem har stylat mamma Westling, här i en beige mundering med platta skor till? 
Och varför ställde man henne främst i bild?
Konungen av Sverige med ett förvirrat uttryck. Vad kände han i den där stunden? 
För vem är det här steget längst egentligen, för vem har klassgränserna starkast barriärer?
Med all sannolikhet för di kungeliga. De har förvisso sina maner och sin hemtamhet med konventionerna att falla in i, men i övrigt, att vara en del av och med dem de förut haft en sådan distans till, som de försökt tjäna genom att böja sig ner och klappa på huvudet, det kräver ett tålmodigt överseende.
Prins Daniel han står med händerna för skrevet, igen.

Var är de på väg? Vad ska de göra? Var kom de ifrån innan de ställdes upp i den här lustiga raden?
Jag är helt enkelt fascinerad av settingen i den här scenen.

Chockad förstås över att se hur den där sportiga killen som full av charm konverserade prinsessan på Hockey nu ser så här uppstramad ut.
Missade ni boxer-njuren i AB? Det är elakt, men det är roligt. Förlåt. 

Förresten jag undrar också hur V E R K L I G H E T E N S folk kan ha råd att vara inbjudna till ett sånt här evenemang? Sätter knugen in ett litet tillskott på allas konton så att man förmår införskaffa alla dessa spektakulärt exklusiva kläder, blomster, gåvor, och andra finesser (manikyr, pedikyr, före- och efter- behandling hos psykologen, m.m.) som man måste hålla sig med vid fester av dignitet som den här? 

Kommentarer

  1. Före- och efter- behandling hos psykologen, hahaha, ja, det var ungefär vad jag var inne på när maken och jag pratade om det hela. Jag kan inte låta bli att beundra dom lite, dom som klarar kalaset. Vad är dom gjorda av? Eller: vad går dom på? ;)

    SvaraRadera
  2. Ja, jag VEEEET inte hur dom gör. Det enda lilla tecknet på distansering till sammanhanget var väl när Westlings släktingar gick på den KILOMETERLÅNGA blå mattan på väg in till kyrkan och en av mostrarna och hennes man inte kunde låta bli att fnissa. Det tyckte jag var friskt. För så overkligt måste det väl ändå vara att gå där i en tung sidendress...

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Konflikt?

Nu i efterhand tänker jag på det underligaste som hände i Agenda när Åkesson och Shyman debatterade. Åkessons underförstådda förslag att skicka ut alla utlandsfödda män eftersom de - enligt statistik som dom, alltså institute-SD,  ska presentera i veckan - begår flest våldtäkter i landet har en för Åkesson ännu grumlig orsaksförklaring. Driver han sin tes hela linan ut, samt - som han gör i öppen debatt - förkastar socio- ekonomiska faktorer som orsak till den högre representationen för utlandsfödda i våldtäktsdomar, då erkänner han precis samma tankegods och ide som genomsyrar F!:en patriarkal könsmaktsordning. Vad ska han göra med den uppfattningen i andra frågor?

En kärlekshistoria

Chockerande lycklig! Min man har fått sitt uppehållstillstånd. Helt frankt ... bara så där. Och jag överraskas av med vilken känsla jag mottar beskedet. Som om huvudsvålen exploderar av all tacksamhet och kärlek som vill in och ut, samtidigt. Älskade Migrationsverk, så juste! Kära Byråkrater; så underbara! MYNDIGHETSUTÖVNING! I love it! Och vi har inte ens lagt en krona i muta. Inte slickat ett arschel. Bara blivit trevligt och vänligt bemötta. Ärligt talat! Den här dan: Människors välvilja, människors omtanke, människors kärlek. Jag satt på bussen i telefonkö, var god dröj 12 minuer. När de plötsligt svarade och jag frågade efter numret till vår handläggare petade jag tjejen framför mig i ryggen och sa ursäkta kan jag låna en penna. Hon letade och letade men tog tillslut sin mobil och skrev upp siffrorna som jag repeterade. Sen ringde jag, för att säga att jag skulle resa och vill de ha kompletteringar till ansökan finns jag tillgänglig 2 veckor framöver. Jag hann inte ens f...

Dagen i dag

Jag tar min andra kopp, starkt kardemummakaffe. Då tänker jag på Peace på Ett rum med utsikt , tänker på hennes kaffedrickande framför fönstret med den metertjocka fönstersmygen och det vidsträckta skånska snölandskapet framför, vad tänker hon på i dag? I DN läser jag om flickor med ADHD och då funderar jag på Victoria som kämpat och kämpar men ibland glömmer att se hur begåvad och extravagant elegant hon är. Mitt kaffe svalnar som kaffe gör och det är bara en annan fas och jag vet att någonstans i den här stan sitter en Smultron och funderar över sin uppsats och kanske flyr hon ner under täcket med Kungens alla frillor för att slippa den ett tag. Och jag tänker på Wettex som är på väg till Stockholm med ett alldeles för späckat schema men väl så nyrakad och förberedd med både femtioelva strumpbyxor och raggsockor, må hon få kraft att orka. Ute ett milt och mycket långsamt snöfall. Jag känner mig tjock. Tappade fem kilo men har nu under två veckor ätit upp dem antar jag. Varför...