Fortsätt till huvudinnehåll

Studie i brott

Läser förundersökningen i Lindbergsåtalet.
23 punkter.
23 ev. brott.

Det som irriterar min känsla mest är hur allt det som utspelar sig vid de här våldtäkterna, det här koppleriet, de här förberedelserna till våldtäkt, det är att tendenserna finns med som en anstruken iconografi med avsikt att kittla och provocera i populärkulturen, runt om oss, i allas vår vardag. Där är den legitimerad, där finns det synligt, antytt, och det normaliseras allt eftersom så att gränserna mellan de här handlingarna i brott drar sig närmare, närmare en gapflabbande utmanande provokativ men ändå vågat häftig vanlig jävla bedrift.
Titta här vad frigjorda vi är! titta här hur vi swingar oss genom nätterna med grannarna, med kompisar från här och där, och hej vilken snygg design av läder och remmar och anstrykningar till BDSM, och kolla kolla så ska ni få se på experiment, vi har det så spännande, vi är så kul, och runtom hela världen tapetseras reklampelare med unga unga flickor i poser tagna från porrindustrin. Vi ska inte dra så hårda gränser däremellan, allt är okej, allt är kul: öppna upp förhelvete, lite grann!

Och där sen ligger det och skvalpar en del flickor och för all del pojkar som likt tonåringar provar sina könstillhörigheter, som provar sina gränser och som flyttar fram dem för långt, dem som vuxna män och vuxna kvinnor skulle bekräfta och vägleda och vara trygga vuxna tillsammans med men där passar alltså en del på, såna som Lindberg och hans anhang: de bekräftar sig själva, tar sin djälva vad de kallar sexualdrift och utveckar helt fritt sina perversioner och gör vad de sett hört plockat upp i mediebruset, vad de införlivat om sin fucking SEXUALITET, hur den skall uttryckas och bekräfta de här männens bild av sig ihop med andra. För det ska ju hela tiden andra med uppenbarligen.

Den här Lindberg han ringer in gubbar, män, försöker få dem att delta, why kan man undra, vad han än har på kroken vill han håva in andra att göra det med, det kan vara en kvinna, en flicka, en man, flera män. 10 000 för en sexträff med 4 gubbar kan en tonårsflicka erbjudas. Där ligger priset. Det är värdet. Då lägger de alltså 2500 var. Vardagspris för att göra det med en, ungefär 1.5 timme. Men är hon ny får hon lite extra, verkar det som, mutas in. 1.5 timme är lång tid att försöka stå ut.

Lindberg flinar nog under förhören, han påstår att de kelar, gosar, kysser varann och sen har vanlig sex, inget annat, inget konstigt, vanlig vaniljen liksom. Han har kul och dom skrattar, menar han, han letar relationer, nåt mer i kontakten, "det måste kännas rätt", och som han fascineras av folket i den här världen som öppnar sig var gång han ringer till Telefiket, vissa veckor över 100 gånger, för att vara "generös" mot den yngsta han kan få på fetkroken.

Jag tror säkert att han är mycket upphetsad av situationen vid förhören till och med, att få upprepa sina fantasier, om och om igen, att få dem berättat för sig, att få berätta, att vara medveten om hur han vrider förhörsledarnas känslor gentemot honom eggar nog karln le grande. För det var väl för att han var för grov och hon för trång, säger han vid förhör om de skador som finns dokumentarade på den 17 åriga flickan som Lindberg står åtalad för att grovt ha våldtagit i Täby 2007, vid två separata tillfällen. Och då hade hon med en liten djävla bokstav fel uppgett komplett regnummer på bilen, färg och modell. De hade DNA, och de hade då kunnat lägga lite fingrar i kors och bemödat sig om att leta upp den här förövaren redan då. Men inte.

Den som inte läser vad uppsalaforskaren Jenny Westerstrand formulerar  kring frågan får skylla sig själv.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Sideboard

Småtomtar, en del sammetade i helrött med luva andra i bilmotormantröja, jeans, gummisar och en på ICAs blev över från förra året avdelning inköpta tomtemössa; tunnt tunnt bomullstyg med en sladdrig vit kant. Så stod dom, hoppade, kivades, hela samlingen av barn, överfulla av förväntan alldeles nedanför trappan.
Utanför Stora Scen- ingången stod släkten.
En väldans hög medelålder på den.
Utanför det där, som ett sideboard, där man ställer sina avlagda glas - som ett sideboard som med dess osynliga funktion uppskattas uppskattades väl jag, typ ingenting - så stod jag där i kulturhusfoajen.

Vi hade bestämt tisdagsträff, i cafeet.
Spontant, den som hinner och vill, den kommer.
Så efter ett långt köande slog vi oss ner i samlingarna och sa alldeles för högt att barn nu förtiden är för djävla högljudda.
"Dom skriker ju, rakt ut, som om motorn lagt av och det behövs kompenseras med en artificiell högljudsrea."

Klasskampen pågick i små tigerhjärtan där borta under trappan.
"Fö…

Bastu- vett & etikett

Magdalena Ribbing vet. Hur det bör vara. Hur man avslöjar om man har nån koll, om man har stil, om man har grace. Nu har hon dagen till ära publicerats med en bastuvett-etikett-kolumn i webb-DN.
Att skreva i bastu skulle nog ändå Magdalena säga vore ett no no.
För där ska man, enligt hennes rekommendation, ta seden dit man kommer, handduk på om andra har handduk, handduk av om andra har kastat den. Men om det nu är som för mig häromdan, att jag kommer in sist i en bastu där man lotusställer sig i vidöppet skrev, skulle jag förväntas göra detsamma då, eller FÅR jag bryta seden och behålla handduken på? Hur gör man!? Magdalena Ribbing!? Ska de övriga därinne av hänsyn till mina tabun rulla in sig i frottén plötsligt?
What?

Men aj aj i alla fall för att klippa naglarna eller borsta hår, likaså bör även en sitthandduk användas, ja för ni kan ju själva tänka vilket slem och slusk som kan skrapas av mot de varma brädorna annars.
Sentensen blir alltså oavsett: SITT på handduken, för fan!
Ja…

Problemskapande?

Jag i alla fall bekymrar mig mer över vad flippflopp- soldaters genusskapande bidrar till än vad burkadamers dito gör: