Fortsätt till huvudinnehåll

Livets salt ...

I går när A läste högt på sin sfi-kurs skrattade hans klasskompisar.
Han kom hem och tränade hela kvällen på svensk högläsning.


En annan dag glömde jag bort honom,
fast vi var tillsammans i ett samkväm.
Såg du katten!? sa han efteråt:
Jag var som katten, den sprang försiktigt runt folksamlingen hela tiden, men ingen såg åt den.



Bestämde mig för att aldrig mer göra det, "glömma".

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

INTER- NATIONELL

Nu kan vi bara vänta ut det. Resultatet. Sd- som kampanjat i motregn av tomater, hur ska det gå för dem? Och hur ska det rapporteras från deras valvaka? Heilandes? Hörde ett program om Islands ekonomiska härdsmälta, några röster sa: vi börjar om, reflekterar över vad livet är, går inåt. Men, inte behöver vi en härdsmälta för det, för att veta att vi inte alls måste ha mer mer mer, shoppa mer mer mer. Al Gore dansade en sommar. Nu dansar industrin uppåt i gen. Och, ja det är ju nödvändigt, för att få fart på världsekonomin. Vi sa väl också att nu ersätts skitsystemet, det genomruttna kapitalistiska blindstyret med ett mänskligare mer holistiskt. Det var 2008. KRISÅRET, oktober 2008. Nu rullar det igen, Vovlo nyanställer. Och visst är det skönt. Folk får jobb. Får mat, får allt dom vill ha. FETARE plånbok. Björk talade på bruten engelska. Reikyavik var för litet för henne, för litet för att sälja musik, sälja artisterui, för litet för att utveckla sin egenart. Det dispar