Fortsätt till huvudinnehåll

Hotellparasoll

I torsdags kvall sag vi The Day after Tomorrow. Sen horde vi att flyget lag nere. Marklig tillvaro. Stangd varld. Folk som ska ut harifran till Europa kan flyga till Spanien, men hur fulla ar tagen darifran?
Folk is stuck. Men det gar ganska bra, off season here nu snart, sa det finns rum och det finns plats.

Lugnt och stilla gar dagarna, semestrar verkligen, med sovmorgon, sen kaffe och nybakat brod av den sort vi foredrar och som the shop keeper tar in two av var dag for var skull. Har finns en shop i varje gathorn, ett hal i vaggen och dar salufors lite av varje, ar de pa god fot finns kyl och da kan du kopa kallt.
I kvarteret dar vi bor blir det becksvart pa kvallarna, var fjarde hus kanske har elektricitet. Nar det blir morkt blir det morkt, man tander ljus.

I dag var forsta gangen jag kande hur hettan stod stilla nar jag gick hit till mitt favorit internetcafe. Dagar pa stranden far varvas med lite stilla liv eftersom solfrossan ibland kan forvaxlas med Malaria och ge lite panikkanslor. Jag har precis skrivit klart en tenta om larandeteorier. Duktigt jobbat tycker ajg, suttit pa verandan med laptoppen och varit lyxigt kreativ. Mycket fargad over min tillvaro som utomjordning har, mindre har dar de talar engelska an i Senegal dar det ar franska. Att kunna ar en underlig historia, och hur man presterar ar ocksa sa relativt och att lara sig att sta ut med att folk tror du ar kokko i huvvet ar ocksa ett larande sa gott som nagot.


Garden dar vi bor ags av en kille som leder ett dromliv i en stressig vasterlannings ogon, aven om han drommer om att jobbaa ihjal sig i Europa liksom alla andra har. Han har fru i England. Morgon med kaffe pa verandan, faglarna galna i tradgarden, papegojorna ut ur  buren, fixa daglig hygien, koka grot, ta en roka, Gambia ar verkligen inrokt, stackars satar,  de flesta har ingen uppgift alls, ett par ungdomar som hade fixat ihop ett soundsystem och som i gar kvall startat en liten fest pa var gata och som borde ha uppmuntrats for kreativiteten blev istallet av med hela skiten for att den analt skadade auktoritara militarpolisen tror de skoter sitt genom att ta i forvar. Man pratar med dem som kommer forbi, och sen forbereder man sig for hur dagen ska organiseras, marknaden eller inte beroende pa om man kokar mat eller ej. Kokar man mat tar det hela formiddagen i ansprak med besok pa marknaden och langkok. Herrarna jag omger mig med skoter det mesta, turas om med matlagningen, flinka fingrar, snabba vandnigar. Jag gar till stranden, eller hit elelr laser eller bidrar.  I var kultur utvecklas integration mellan oga och hand till en viss del, men sen, tangentbordstryckande lamnar en del att onska, min man kan finhacka en lok i handen, skala en ananas i ett grepp och vips den ar serveringsfardig.

Handens intelligens ar ingen liten sak.

Slutligen> en desperats notis, varfor ordnar man med vattentoalett nar alla djavla toaletter anda inte fungerar i spolningen? Vad gor du? nar du gjort ditt och det inte gar ner? Det gar at ca 2st 10 litershinkar med vatten for att spola en sadan toa, en halv hink for att duscha,  bara som referens, och da har jag langt tjockt har.

Beach nasta.  Parasollbeach i dag vid hotellpoolen. Att vi ar stuck har gor ingen skillnad.Men det ar magiskt att tanka pa det, att flyget ar nere. Underligt. Att varlden ar sa liten anda. The Day After tomorrow kan vara i dag, eller i morgon, tiden star still.

Kommentarer

  1. The day after tomorrow...idag eller imorgon. Så jävla sant, och så otroligt skyddat vi lever. Man tar en charter med sin familj, tänker inte ens tanken att ett pris kanske blir att man inte kommer hem. I tid. eller att man måste färdas genom Europa i buss, med småbarn.

    Tänka efter före och betala priset...lite mer det tänket. tycker jag. Sen kan jag inte fatta hur du kan vara så kreativ, sitta och skriva tenta. Helt strongt gjort:)

    SvaraRadera
  2. Ingen anledning att skynda hem, här är bara kallt och blåsigt!
    Fascinerande att läsa om ditt liv där borta :D

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sideboard

Småtomtar, en del sammetade i helrött med luva andra i bilmotormantröja, jeans, gummisar och en på ICAs blev över från förra året avdelning inköpta tomtemössa; tunnt tunnt bomullstyg med en sladdrig vit kant. Så stod dom, hoppade, kivades, hela samlingen av barn, överfulla av förväntan alldeles nedanför trappan.
Utanför Stora Scen- ingången stod släkten.
En väldans hög medelålder på den.
Utanför det där, som ett sideboard, där man ställer sina avlagda glas - som ett sideboard som med dess osynliga funktion uppskattas uppskattades väl jag, typ ingenting - så stod jag där i kulturhusfoajen.

Vi hade bestämt tisdagsträff, i cafeet.
Spontant, den som hinner och vill, den kommer.
Så efter ett långt köande slog vi oss ner i samlingarna och sa alldeles för högt att barn nu förtiden är för djävla högljudda.
"Dom skriker ju, rakt ut, som om motorn lagt av och det behövs kompenseras med en artificiell högljudsrea."

Klasskampen pågick i små tigerhjärtan där borta under trappan.
"Fö…

Bastu- vett & etikett

Magdalena Ribbing vet. Hur det bör vara. Hur man avslöjar om man har nån koll, om man har stil, om man har grace. Nu har hon dagen till ära publicerats med en bastuvett-etikett-kolumn i webb-DN.
Att skreva i bastu skulle nog ändå Magdalena säga vore ett no no.
För där ska man, enligt hennes rekommendation, ta seden dit man kommer, handduk på om andra har handduk, handduk av om andra har kastat den. Men om det nu är som för mig häromdan, att jag kommer in sist i en bastu där man lotusställer sig i vidöppet skrev, skulle jag förväntas göra detsamma då, eller FÅR jag bryta seden och behålla handduken på? Hur gör man!? Magdalena Ribbing!? Ska de övriga därinne av hänsyn till mina tabun rulla in sig i frottén plötsligt?
What?

Men aj aj i alla fall för att klippa naglarna eller borsta hår, likaså bör även en sitthandduk användas, ja för ni kan ju själva tänka vilket slem och slusk som kan skrapas av mot de varma brädorna annars.
Sentensen blir alltså oavsett: SITT på handduken, för fan!
Ja…

Problemskapande?

Jag i alla fall bekymrar mig mer över vad flippflopp- soldaters genusskapande bidrar till än vad burkadamers dito gör: