Fortsätt till huvudinnehåll

Hoppsan Kerstin!

Om sex dagar ska jag tillbringa sju veckor tillsammans med folk. Min STORA feta, ofeta släkt.
Ska jag sitta där i röken och lära mig laga mat ordentligt till min man? Eller ska jag göra klart alla de där oavslutade projekten jag föreställer mig, ensam på kammaren. Ska jag läsa sjuttio böcker?
Sist jag var där var det svårt att hitta, trots att jag har ett osedvanligt lokalsinne.
Kanske måste jag stanna hemma om jag är ensam? Som en inlåst jungfru av rädsla för att inte hitta hem igen.
Ja, jag vet inte alls vad de här dagarna kommer innehålla.
Och ... det är första gången jag reser som jag har så lite förväntningar och ambitioner. Skit samma, liksom. Jag bara ÄR där, tänker jag. Finns omkring A och tänker på det som en sorgesång för honom inför avfärden mot Norr. Ett långt avsked, där jag får visa mig värdig nog för att ta hand om den enda sonen i familjen.

Har jag sagt att vi åker hem med samma flight!?
Jo ... som en riktig familj. Herr och Fru. Hoppas det underlättar för honom när han skall in i bastionen Schengen. Sist fick han sitta i flygplatspolisens office tills han nästan missade planet, där underhöll han dem så att de tillsist fick eskortera honom springandes till sin gate för att han skulle hinna med planet. Man gör skillnad på folk och folk. Och när man gör det funderar man inte på hur det är att vara den särskilda. Man funderar även sällan på hur det kan komma sig att man tar sig friheten att göra sig så grandios. Mänskliga rättigheter va!? Bah!
Det är synd om människorna, så oreflekterade somliga kan vara i den här 'civilisationens högborg'. Underligt va?

Kommentarer

  1. Tänk vilka möjligheter till upplevelser som öppnar sig när du reser utan förväntningar och ambitioner. Ett äventyr :)

    Och att ni får resa hem ihop är ju bara fantastiskt!

    SvaraRadera
  2. Oh, Smultron, jag tänker vila och att flyta med ... det blir ett äventyr. Bara att sätta sig still och titta på det som kommer till. Jag älskar att bada också, men havet där river rätt rejält mot stränderna, ändå, jag brukar vara modig nog ... hoppas jag.
    Ja, hemresan blir ett äventyr. Kånka på alla väskor och grunkor vi kommer ha med oss. Får beställa en lastbil som hämtar upp ;)
    Insahalla!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sideboard

Småtomtar, en del sammetade i helrött med luva andra i bilmotormantröja, jeans, gummisar och en på ICAs blev över från förra året avdelning inköpta tomtemössa; tunnt tunnt bomullstyg med en sladdrig vit kant. Så stod dom, hoppade, kivades, hela samlingen av barn, överfulla av förväntan alldeles nedanför trappan.
Utanför Stora Scen- ingången stod släkten.
En väldans hög medelålder på den.
Utanför det där, som ett sideboard, där man ställer sina avlagda glas - som ett sideboard som med dess osynliga funktion uppskattas uppskattades väl jag, typ ingenting - så stod jag där i kulturhusfoajen.

Vi hade bestämt tisdagsträff, i cafeet.
Spontant, den som hinner och vill, den kommer.
Så efter ett långt köande slog vi oss ner i samlingarna och sa alldeles för högt att barn nu förtiden är för djävla högljudda.
"Dom skriker ju, rakt ut, som om motorn lagt av och det behövs kompenseras med en artificiell högljudsrea."

Klasskampen pågick i små tigerhjärtan där borta under trappan.
"Fö…

Bastu- vett & etikett

Magdalena Ribbing vet. Hur det bör vara. Hur man avslöjar om man har nån koll, om man har stil, om man har grace. Nu har hon dagen till ära publicerats med en bastuvett-etikett-kolumn i webb-DN.
Att skreva i bastu skulle nog ändå Magdalena säga vore ett no no.
För där ska man, enligt hennes rekommendation, ta seden dit man kommer, handduk på om andra har handduk, handduk av om andra har kastat den. Men om det nu är som för mig häromdan, att jag kommer in sist i en bastu där man lotusställer sig i vidöppet skrev, skulle jag förväntas göra detsamma då, eller FÅR jag bryta seden och behålla handduken på? Hur gör man!? Magdalena Ribbing!? Ska de övriga därinne av hänsyn till mina tabun rulla in sig i frottén plötsligt?
What?

Men aj aj i alla fall för att klippa naglarna eller borsta hår, likaså bör även en sitthandduk användas, ja för ni kan ju själva tänka vilket slem och slusk som kan skrapas av mot de varma brädorna annars.
Sentensen blir alltså oavsett: SITT på handduken, för fan!
Ja…

Problemskapande?

Jag i alla fall bekymrar mig mer över vad flippflopp- soldaters genusskapande bidrar till än vad burkadamers dito gör: