måndag 29 mars 2010

Dakar-belly

Befinner mig i narheten av toalett.
gardagen (fuckade javla tangentbord som inte kan gora stora bokstaver i borjan av mening) en forvirrande upplevelse, som stundtals var fin och genuin, det obegripliga i forvantningar och traditioner blev dock overmagat svart mot dagens slut. Man orkar inte.
jaja, det e gjort.
Ett tag satt jag i ett rum med en fordjavlig frilla som en av As syrror lagt upp - varfor sa forbannat stylat, och makeuppat - och utanfor pa garden satt barn och kvinnor och de upphorde tammejfan inte med sitt harlaggande eller sina standiga skrik trots att immamen satt i ett annat rum med the Dads och talade allvar om framtiden och alla utmaningar den kan fora med sig for ett par makar. I sangen dar jag satt lag en sjuaring och kved for att han hade nagra stora utslag som varade overdjavligt mycket sa att hela handen svullnat upp. Det ar bara bakterier sa A otaligt nar jag for femtioelfte gangen forsokte saga att han har val inte blodforgiftning. ag tog darefter medvtet skydd bakom mitt totala oforstand och gick och hamtade sartvatt och hydrokortison som jag hade i vaskan. Pojkens oro avtog lite. Sen skulle vi in dar och sitta ner bland alla man. Det var stamningsfyllt. Varmt. jartat var stort. Det finns forhoppningar. Man borjar ett liv.

  a tyckte jag var snygg, men va fan, klanningen som en hydda att gomma sig i, jag vet inte. Det ar svart.
Oroade mig over magen eftersom den borjat krangla, den holl sig tills vi kom hem.
Thank you!

2 kommentarer:

  1. Love you:) Så härligt att läsa din betraktelse över allt det nya. Hoppas magen stagar upp sig och att du fortsätter berätta.

    SvaraRadera
  2. Och nu blir jag lite orolig för pojken. Och så hoppas jag att magen fixar påfrestningarna. Och en smula undrar jag hur länge det dröjer innan ni ska hem. Och att det ska vara så svårt att läsa utan prickar på bokstäverna. Och såklart önskar jag att du får det fortsatt bra!

    SvaraRadera