Fortsätt till huvudinnehåll

Kväll

Gick omkring i min mans stora mjuka morgonrock.
I passagen mellan toan och vardagsrummet slängde jag ett öga på fotot på byrån, taget på oss bara timmar innan bröllopet,
jag stannade till, och dröjde kvar där ett tag, tänkte bestämt:
jo, där finns mycket kärlek!

Strax innan läggdax när jag inbjudande vek upp täcket - som för att välkomna mig själv -vilket dagen till ära fått nytvättade ros-lakanen om sig, då funderade jag på om jag skulle knäppa och skicka en bild. Så tomt var det där i sängen som såg så ombonat mjuk ut. Men jag gjorde det inte, man måste hålla sig ståndaktig och vara cool med sin längtan.
Som att skicka nån till kriget kan jag tro.
Det är allvar, ingen romantisk melodram.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En kärlekshistoria

Chockerande lycklig! Min man har fått sitt uppehållstillstånd. Helt frankt ... bara så där. Och jag överraskas av med vilken känsla jag mottar beskedet. Som om huvudsvålen exploderar av all tacksamhet och kärlek som vill in och ut, samtidigt. Älskade Migrationsverk, så juste! Kära Byråkrater; så underbara! MYNDIGHETSUTÖVNING! I love it! Och vi har inte ens lagt en krona i muta. Inte slickat ett arschel. Bara blivit trevligt och vänligt bemötta. Ärligt talat! Den här dan: Människors välvilja, människors omtanke, människors kärlek. Jag satt på bussen i telefonkö, var god dröj 12 minuer. När de plötsligt svarade och jag frågade efter numret till vår handläggare petade jag tjejen framför mig i ryggen och sa ursäkta kan jag låna en penna. Hon letade och letade men tog tillslut sin mobil och skrev upp siffrorna som jag repeterade. Sen ringde jag, för att säga att jag skulle resa och vill de ha kompletteringar till ansökan finns jag tillgänglig 2 veckor framöver. Jag hann inte ens f...

Problemskapande?

Jag i alla fall bekymrar mig mer över vad flippflopp- soldaters genusskapande bidrar till än vad burkadamers dito gör: