Fortsätt till huvudinnehåll

Bäst i klassen

Det händer att jag tänker på att om fler av de ofta reaktionära, inte sällan folkpartister, sverigedemokrater, moderater, ja egentligen hela den där alliansens anhang; om de verkligen visste hur mycket pengar som skåpas ut på "the missfits" så skulle dem gå man ur huse och riva upp hela jävla socialförsäkringssystemet, SoL, LSS, allt!
Kvar skulle de lämna en vårdgaranti hos fritt vald husdoktor vid enklare åkommor, som förstås någon gång drabbar även en übermensch. De skulle snart vägra betala sina ärligen och rätterligen rättvist förvärvade pengar i skatt till low-lifens etthundraen nya chanser.

För betänk t.ex. att en slampig fredagsknullande förortsmorsa kan gå till könspolikliniken dagen efter och GRATIS få sitt underliv besiktigat. Eller att herr B kan supa sig sne måndag - söndag och åka in på torken, och saneras från sina självförvållade krämpor för en tid innan han släpps ut på gatorna igen för att upprepa samma resa. Och tänk att den där skolkande majarökande slackern som fan inte orkar stå upp på morgonen men som i bästa fall infinner sig till torsdagens eftermiddagslektion ska få en arsenal av insatser som kurator,syo, specialgrupp, och om det inte hjälper för att få honom över till G, får gå om några år.
Tänk på att gitarr-mongot får extra av allt betalt av kommun och stat genom skolgång, fritid, avlastning, personlig assistans, boende. Tänk på att den där alltid utbrända som gråter så fort någon ställer ett krav går där hemma på skattebetalarnas försorg för att den är arbetsskygg (den fördomen vann valet -06).
  Det finns dom som tror att om föräldrarna bara tar hand om, cochar och kör ungarna till trehundra kulturella och sportiga evenemang i veckan, samt styr sockerintaget till lördag förstås, dom ungarna blir det goda medborgare av. Bäst i klassen, liksom, allihop.

[Glömde jag farbror Greens cancersvulster? hoppla, vilket minne, ja ja, visst ja: tänk på cancersvulsten som växer på oss, miss könsbyte på det allmännas bekostnad: va e de?]

Ibland tänker jag på det, på att dom som tror att behövande är avvikelser i samhällskroppen dom kan bli så farliga. Dom som tänker på socialtjänstens alla kunder på samma sätt som man tänker på mögelangrepp på villan: en främmande spor som man om man bara sanerar blir av med, och för den delen: den som gör RÄTT, väljer RÄTT från början, den FÅR aldrig sin villa mögelangripen.

Tänk att det finns dom som ser på människan på det sättet. Som tror att den enes framgång är förtjänad av god karaktäristik och genetisk välkonstitution. Som tror att om man bara hindrar degenereringens spridning (sterilisering, abortering av felmärkta foster, ansvar, rätta val), då blir samhället ett för människor i solen, hygienskt designat med öppna rena ytor av lycka och storproduktion. EN måste bli rik först, innan alla andra kan bli det, som Alf Svensson sa.

Inte sant?

Kommentarer

  1. Precis. Man bör vara beräknande från början, fullt utrustad, total kontroll, så man inte drabbas av mögelangrepp. Fy.

    Vägrar man köpa den där människosynen kan folk få för sig att man inte tror på den enskilda människans förmåga att ta ansvar över sig själv och styra sitt liv i den riktning hon vill. Jag tror visst på människans förmåga, men vi är ju för f inte ensamma, vi ingår ju i ett sammanhang.

    SvaraRadera
  2. Ja, tänk att folk inte kommer i håg det, eller luras att tro att ingen annan gör det, utan att alla skiter i alla och om det är så då MÅSTE man ju värna om sig själv, först.
    Nu är jag trött på allt coachande där den enskilde ska bli lite bättre, lite bättre, för att karva lycka...

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Konflikt?

Nu i efterhand tänker jag på det underligaste som hände i Agenda när Åkesson och Shyman debatterade. Åkessons underförstådda förslag att skicka ut alla utlandsfödda män eftersom de - enligt statistik som dom, alltså institute-SD,  ska presentera i veckan - begår flest våldtäkter i landet har en för Åkesson ännu grumlig orsaksförklaring. Driver han sin tes hela linan ut, samt - som han gör i öppen debatt - förkastar socio- ekonomiska faktorer som orsak till den högre representationen för utlandsfödda i våldtäktsdomar, då erkänner han precis samma tankegods och ide som genomsyrar F!:en patriarkal könsmaktsordning. Vad ska han göra med den uppfattningen i andra frågor?

En kärlekshistoria

Chockerande lycklig! Min man har fått sitt uppehållstillstånd. Helt frankt ... bara så där. Och jag överraskas av med vilken känsla jag mottar beskedet. Som om huvudsvålen exploderar av all tacksamhet och kärlek som vill in och ut, samtidigt. Älskade Migrationsverk, så juste! Kära Byråkrater; så underbara! MYNDIGHETSUTÖVNING! I love it! Och vi har inte ens lagt en krona i muta. Inte slickat ett arschel. Bara blivit trevligt och vänligt bemötta. Ärligt talat! Den här dan: Människors välvilja, människors omtanke, människors kärlek. Jag satt på bussen i telefonkö, var god dröj 12 minuer. När de plötsligt svarade och jag frågade efter numret till vår handläggare petade jag tjejen framför mig i ryggen och sa ursäkta kan jag låna en penna. Hon letade och letade men tog tillslut sin mobil och skrev upp siffrorna som jag repeterade. Sen ringde jag, för att säga att jag skulle resa och vill de ha kompletteringar till ansökan finns jag tillgänglig 2 veckor framöver. Jag hann inte ens f...

Dagen i dag

Jag tar min andra kopp, starkt kardemummakaffe. Då tänker jag på Peace på Ett rum med utsikt , tänker på hennes kaffedrickande framför fönstret med den metertjocka fönstersmygen och det vidsträckta skånska snölandskapet framför, vad tänker hon på i dag? I DN läser jag om flickor med ADHD och då funderar jag på Victoria som kämpat och kämpar men ibland glömmer att se hur begåvad och extravagant elegant hon är. Mitt kaffe svalnar som kaffe gör och det är bara en annan fas och jag vet att någonstans i den här stan sitter en Smultron och funderar över sin uppsats och kanske flyr hon ner under täcket med Kungens alla frillor för att slippa den ett tag. Och jag tänker på Wettex som är på väg till Stockholm med ett alldeles för späckat schema men väl så nyrakad och förberedd med både femtioelva strumpbyxor och raggsockor, må hon få kraft att orka. Ute ett milt och mycket långsamt snöfall. Jag känner mig tjock. Tappade fem kilo men har nu under två veckor ätit upp dem antar jag. Varför...