Fortsätt till huvudinnehåll

omvänd burka

Jag har köpt en liten liten spegel med stor tjock ram som jag hängt bredvid ytterdörren.
Det är den omvända burkan.
För däri ser man bara ögonen och lite till, inget annat.
Det är skönt, en sista check så att man vet att man finns.
Den räcker inte till nåt ingående studerande av den för det eller för det kroppen och kläderna.
Att leva inne från räcker så perfekt, vissa dagar.

Kommentarer

  1. Såna speglar gillar jag. Ibland räcker det så bra att bara möta sin blick.

    Ha en trevlig helg!

    SvaraRadera
  2. Ja, visst gör det! Man håller sig alert och strong på det sättet!;)

    SvaraRadera
  3. När jag vägde 10 kilo mer och ändå var nöjd visste jag att jag var stor. Så jag tittade inte hur kläderna satt när jag klätt mig. Visste att jag var en big mama och nöjd med det. Men kanske rädd att se mig själv genom andras ögon innan jag gick ut. Så jag kollade att ansiktet satt på plats. Då så. Ut och göra världen glad i hågen - med egna ögon.

    SvaraRadera
  4. Rätt tänkt Tankarilosvikt ...

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sideboard

Småtomtar, en del sammetade i helrött med luva andra i bilmotormantröja, jeans, gummisar och en på ICAs blev över från förra året avdelning inköpta tomtemössa; tunnt tunnt bomullstyg med en sladdrig vit kant. Så stod dom, hoppade, kivades, hela samlingen av barn, överfulla av förväntan alldeles nedanför trappan.
Utanför Stora Scen- ingången stod släkten.
En väldans hög medelålder på den.
Utanför det där, som ett sideboard, där man ställer sina avlagda glas - som ett sideboard som med dess osynliga funktion uppskattas uppskattades väl jag, typ ingenting - så stod jag där i kulturhusfoajen.

Vi hade bestämt tisdagsträff, i cafeet.
Spontant, den som hinner och vill, den kommer.
Så efter ett långt köande slog vi oss ner i samlingarna och sa alldeles för högt att barn nu förtiden är för djävla högljudda.
"Dom skriker ju, rakt ut, som om motorn lagt av och det behövs kompenseras med en artificiell högljudsrea."

Klasskampen pågick i små tigerhjärtan där borta under trappan.
"Fö…

Bastu- vett & etikett

Magdalena Ribbing vet. Hur det bör vara. Hur man avslöjar om man har nån koll, om man har stil, om man har grace. Nu har hon dagen till ära publicerats med en bastuvett-etikett-kolumn i webb-DN.
Att skreva i bastu skulle nog ändå Magdalena säga vore ett no no.
För där ska man, enligt hennes rekommendation, ta seden dit man kommer, handduk på om andra har handduk, handduk av om andra har kastat den. Men om det nu är som för mig häromdan, att jag kommer in sist i en bastu där man lotusställer sig i vidöppet skrev, skulle jag förväntas göra detsamma då, eller FÅR jag bryta seden och behålla handduken på? Hur gör man!? Magdalena Ribbing!? Ska de övriga därinne av hänsyn till mina tabun rulla in sig i frottén plötsligt?
What?

Men aj aj i alla fall för att klippa naglarna eller borsta hår, likaså bör även en sitthandduk användas, ja för ni kan ju själva tänka vilket slem och slusk som kan skrapas av mot de varma brädorna annars.
Sentensen blir alltså oavsett: SITT på handduken, för fan!
Ja…

Problemskapande?

Jag i alla fall bekymrar mig mer över vad flippflopp- soldaters genusskapande bidrar till än vad burkadamers dito gör: