Fortsätt till huvudinnehåll

Bastu- vett & etikett



Magdalena Ribbing vet. Hur det bör vara. Hur man avslöjar om man har nån koll, om man har stil, om man har grace. Nu har hon dagen till ära publicerats med en bastuvett-etikett-kolumn i webb-DN.
Att skreva i bastu skulle nog ändå Magdalena säga vore ett no no.
För där ska man, enligt hennes rekommendation, ta seden dit man kommer, handduk på om andra har handduk, handduk av om andra har kastat den. Men om det nu är som för mig häromdan, att jag kommer in sist i en bastu där man lotusställer sig i vidöppet skrev, skulle jag förväntas göra detsamma då, eller FÅR jag bryta seden och behålla handduken på? Hur gör man!? Magdalena Ribbing!? Ska de övriga därinne av hänsyn till mina tabun rulla in sig i frottén plötsligt?
What?

Men aj aj i alla fall för att klippa naglarna eller borsta hår, likaså bör även en sitthandduk användas, ja för ni kan ju själva tänka vilket slem och slusk som kan skrapas av mot de varma brädorna annars.
Sentensen blir alltså oavsett: SITT på handduken, för fan!
Ja, jag erkänner: jag blev väldigt paff! och konfunderad, inte så mycket av min egen blygsel men av min reaktion ... för hur har inte denna bild förföljt mig? Jag får helt enkelt acceptera att jag är väldans stram och hämmad.

Kommentarer

  1. Hm, börjar genast fundera på hur jag själv valt att göra när jag bastar. Det var dock inte igår. Jag tycker hemskt illa om dom som ska kasta på skopor med vatten hela tiden, jag får andnöd och blir snurrig och illamående. Är ju ingen skrevare men är inte buskablyg. Har nog virat av mig handduken och bara suttit på den rätt upp och ner.

    Blandat män och kvinnor är jag diskretare måste jag medge, också för att jag önskar att andra ska vara det!

    SvaraRadera
  2. Heregud! Kan inte Ribbing, en gång för alla, slå fast att etiketten i bastun är att vira handduken runt sig (så att man så att säga både sitter på den och virar in allehanda privata kroppsdelar i ett skyddande lager av frotté)? Jag vill inte titta på folks skrev. Vill inte, vill inte, vill inte.

    SvaraRadera
  3. Hehe ... Smultron, buskablyg, det är ett rekordeligt och fryntligt ord, skönt att inte va, att acceptera sig, är det inte? Buskablyg, vore inte jag heller om jag slapp vara en som sextonåringarna kollar på och då tänker med fasa på att åldras.
    Halloj J! Ja, jag tycker faktiskt att hennes svar den här gången var väl relativt ... klara besked Ribbing! virat va det! ;)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En kärlekshistoria

Chockerande lycklig! Min man har fått sitt uppehållstillstånd. Helt frankt ... bara så där. Och jag överraskas av med vilken känsla jag mottar beskedet. Som om huvudsvålen exploderar av all tacksamhet och kärlek som vill in och ut, samtidigt. Älskade Migrationsverk, så juste! Kära Byråkrater; så underbara! MYNDIGHETSUTÖVNING! I love it! Och vi har inte ens lagt en krona i muta. Inte slickat ett arschel. Bara blivit trevligt och vänligt bemötta. Ärligt talat! Den här dan: Människors välvilja, människors omtanke, människors kärlek. Jag satt på bussen i telefonkö, var god dröj 12 minuer. När de plötsligt svarade och jag frågade efter numret till vår handläggare petade jag tjejen framför mig i ryggen och sa ursäkta kan jag låna en penna. Hon letade och letade men tog tillslut sin mobil och skrev upp siffrorna som jag repeterade. Sen ringde jag, för att säga att jag skulle resa och vill de ha kompletteringar till ansökan finns jag tillgänglig 2 veckor framöver. Jag hann inte ens f...

Skär av den bara ...

Hur många mer än Sigrid Hjerten har dött av en slarvigt utförd lobotomi? I Måns Berthas dokumentär Det vita snittet talas om en ung ung flicka på fyra år som dog bara några dagar efter operationen där man snittade bort vitala delar av hennes hjärna. Dokumentären ger oss en historisk översikt och berättar att hjärnkirurgi började användas av Gottlieb Burckhardt 1888, och 1936 lanserades av portugisen Egas Moniz lobotomin, efter grekiska leuko (vit materia) och tomé (kniv), denna psykokirurgi spreds snabbt till en rad länder. Walter Freeman m.fl. förfinade ingreppet och den första utförda lobotomin av Freeman style i Sverige skedde 1944. Sedan dess har ungefär 4500 svenskar lobotomerats, 50% blev hjälpta, 1/3 del fick allvarliga personlighetsförändringar och 1 av sex dog. 2007 utfördes det senaste ingreppet på Karolinska sjukhuset. "Ja hade ingen lust precis till lobotomin ... ja, för jag förstod att det va nå lurt me're." säger Lisbeth Östman i dokumentären. Hon berä...