Toktitt

I går såg jag Paris två gånger, I andras ögon en gång, dokumentären om Juliette Binoche en gång.
Däremellan gick jag till videobutiken en gång, för att slutet på I andras ögon hackade.
Jag åt, två gånger, framför teven förstås.
Jag tog också en paus för att yoga upp min av allt sittande ihop tryckta ryggrad.
Sen somnade jag på soffan.
När jag flyttade mig till sängen började vi i stället prata.
Efter två dagars nästan komplett tystnad pratade vi.
Nu när vi har chansen, sa jag.
Så pratade pratade vi ända till klockan fyra.
Du är som en radio, sa A.