Fortsätt till huvudinnehåll

Stormy weather

Mitt humör är inte som årstiderna, det är som vädret,
vädret på nåt utsatt ställe där kontrasterna avlöser varann minut för minut.

I går kände jag för att ta en promenad i city, som man gör i städer,
promenerar och blir inspirerad, och graciöst springer in på cafeer,
gör Entre,
och sitter där och ler i koppens kondensmoln.
Eftersom det blåste höll vi oss dock inomhus.
I ett affärscentrum. Sprang alltså inte in på cafeer.
Istället ledde den här dagens hjärnspår outgrundligt nog till skobutik efter skobutik.
Jag behöver inga skor.
Jag har inga tusenlappar över för några lårhöga läderstövlar.
Vi såg ett par brokadmönstrade, vinröda sammetsrankor på svart botten.
Pole-dance är mainstream nu.
Vem fan behöver såna?
Men man gör det.
När man ser det.
Alltihop överallt, all djävla konfektion,
obekväm kall.
Kläder.
Avklätt helst.
Plötsligt BEHÖVER man det.
För alla andra djävlar man möter verkar ju HA.

Passerade tidningsstället i Pressbyrån:
heta tips! gör så här! bli vacker!
Vilket djävla helvete.
Självföraktet halade humöret directly.

 -Hur mycket tror du kvinnor spenderar på sånt här?
sa jag till en förundrad A som höll fram sak efter sak på förslag:
 -Den här? den här? den här?
 -Jag behöver fan ingenting!
 -Va?
 -Du vill ha nån annan än mig!
 -Va?
 -Du gillar inte min stil.
 -Va?
 -Ja, va fan, jag har allt jag behöver, ser du inte det!
PANG. End of discussion.
Men vad jag VILLE ha!
Nästa vecka har de dessvärre något annat man bara MÅSTE ha för att verka lycklig.

 -Nä, jag kan FAN INTE gå i stan, bara sådär! Det är inte min grej! Du får gå själv nästa gång, sa jag.
A blev orolig, förstås. Vi handlade på Netto innan vi åkte hem.
Skrattretande. Därinne var folk några andra. Så förbannat billigt i iconografin. Men det ska vara så där, sån är idén, och DET köper folk.

Det ven om öronen när vi gick tillbaka till bilen. A bar kassarna. Insisterade.
Han lagade lamm sen. Spexade. Skojade. Mitt moln hängde mörkt.
 -Vad är det? sa han tillslut.
 -Vill du veta? frågade jag uppriktigt
Sen drog jag hela historien om reklam, konsumtion, roller, självkänsla, allt.
Vi skrattade äntligen.
  -Tacka vet jag friheten under burkan! sa jag, just för att det var gårdags kvällens heta diskussion.

I dag tog vi en promenad runt kvarteret. Tittade på hus och de sista vinteräpplena som hängde vackert röda i träden. Vi gick på cafe här intill, där sitter få hippa lårstövelmänniskor.
Det ändrar inget, jag vet. Men det ger en liten frist.
Tiderna är andra nu. KÖP KÖP: Feminismen är död. DEN feminismen i alla fall.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Sideboard

Småtomtar, en del sammetade i helrött med luva andra i bilmotormantröja, jeans, gummisar och en på ICAs blev över från förra året avdelning inköpta tomtemössa; tunnt tunnt bomullstyg med en sladdrig vit kant. Så stod dom, hoppade, kivades, hela samlingen av barn, överfulla av förväntan alldeles nedanför trappan.
Utanför Stora Scen- ingången stod släkten.
En väldans hög medelålder på den.
Utanför det där, som ett sideboard, där man ställer sina avlagda glas - som ett sideboard som med dess osynliga funktion uppskattas uppskattades väl jag, typ ingenting - så stod jag där i kulturhusfoajen.

Vi hade bestämt tisdagsträff, i cafeet.
Spontant, den som hinner och vill, den kommer.
Så efter ett långt köande slog vi oss ner i samlingarna och sa alldeles för högt att barn nu förtiden är för djävla högljudda.
"Dom skriker ju, rakt ut, som om motorn lagt av och det behövs kompenseras med en artificiell högljudsrea."

Klasskampen pågick i små tigerhjärtan där borta under trappan.
"Fö…

Bastu- vett & etikett

Magdalena Ribbing vet. Hur det bör vara. Hur man avslöjar om man har nån koll, om man har stil, om man har grace. Nu har hon dagen till ära publicerats med en bastuvett-etikett-kolumn i webb-DN.
Att skreva i bastu skulle nog ändå Magdalena säga vore ett no no.
För där ska man, enligt hennes rekommendation, ta seden dit man kommer, handduk på om andra har handduk, handduk av om andra har kastat den. Men om det nu är som för mig häromdan, att jag kommer in sist i en bastu där man lotusställer sig i vidöppet skrev, skulle jag förväntas göra detsamma då, eller FÅR jag bryta seden och behålla handduken på? Hur gör man!? Magdalena Ribbing!? Ska de övriga därinne av hänsyn till mina tabun rulla in sig i frottén plötsligt?
What?

Men aj aj i alla fall för att klippa naglarna eller borsta hår, likaså bör även en sitthandduk användas, ja för ni kan ju själva tänka vilket slem och slusk som kan skrapas av mot de varma brädorna annars.
Sentensen blir alltså oavsett: SITT på handduken, för fan!
Ja…

Problemskapande?

Jag i alla fall bekymrar mig mer över vad flippflopp- soldaters genusskapande bidrar till än vad burkadamers dito gör: