Fortsätt till huvudinnehåll

man ...

... man snackar om manligt.
Om manligt, man-ligt.
Min man, ja, det säger jag ju.
Kunde lika gärna sagt partner.

För i mig bor en lesbian och en bög.
Lesbianen tycker om kvinnor(såna utan snopp).
Bögen gillar män(med).

Nu har jag lämnat den lesbiska på undantaget.
Eftersom jag vet att hon är i underläge.
Då känns det bäst på detta vis.

Min man, och bögen i mig.
När vi har sex, kunde det lika gärna vara utan man-lighet.
Man tar det man har, liksom.

Vad försöker jag säga?

Jo, jag säger: jag VET INTE vad det manliga är som jag förväntas tända på hos den jag kallar min man.
Det är nog ganska oartikulerat.
Jag tycker om honom för att han är den han är.
Men inte för att han borde göra det eller det, vara si eller så.
Jag tycker om det han GÖR.
Så som han gör det.
Inte för att det är manligt.

När hon gjorde detsamma: då gillade jag det för att hon gjorde det.
Små hål i verkligheten av strömmande kärlek och åtrå.
Inte kan jag veta var det tänds?

Min Lesbiska brud och min bög brud som delar rum inuti mig är nog ganska överrens.
Accepterat.

Hur verkligehten organiseras däremot, om det har det manliga och kvinnliga mycket att säga.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Sideboard

Småtomtar, en del sammetade i helrött med luva andra i bilmotormantröja, jeans, gummisar och en på ICAs blev över från förra året avdelning inköpta tomtemössa; tunnt tunnt bomullstyg med en sladdrig vit kant. Så stod dom, hoppade, kivades, hela samlingen av barn, överfulla av förväntan alldeles nedanför trappan.
Utanför Stora Scen- ingången stod släkten.
En väldans hög medelålder på den.
Utanför det där, som ett sideboard, där man ställer sina avlagda glas - som ett sideboard som med dess osynliga funktion uppskattas uppskattades väl jag, typ ingenting - så stod jag där i kulturhusfoajen.

Vi hade bestämt tisdagsträff, i cafeet.
Spontant, den som hinner och vill, den kommer.
Så efter ett långt köande slog vi oss ner i samlingarna och sa alldeles för högt att barn nu förtiden är för djävla högljudda.
"Dom skriker ju, rakt ut, som om motorn lagt av och det behövs kompenseras med en artificiell högljudsrea."

Klasskampen pågick i små tigerhjärtan där borta under trappan.
"Fö…

Problemskapande?

Jag i alla fall bekymrar mig mer över vad flippflopp- soldaters genusskapande bidrar till än vad burkadamers dito gör:




Jordbävning ...

Tror knappt att uppstädningen av miljarders miljarder(jepp, alltså fler än de Sverigedemokratiska  400 miljarder kronorna) ... plankor, kablar, stenblock, plåtflak i det förödda Japan kan jämföras med vad förvirringen i mitt huvud kräver av bättre ordning.
Nederlag på arbetet. Ny chef. Inkompetens. Och Machavelliskt söndrande pågår.
Jag drar min fana. För det jag tror på. Och kampen om det marxistiska problemformuleringsprivilegiet är som alltid en klassiker i maktstrider.
Kom an Japaner!
Håll ut!
Kom an Mrs S, hitta en väg ut!
Delacroix ingjuter fortfarande mod! 200 år senare ...