Fortsätt till huvudinnehåll

Draken?

Försöker förstå bakgrunden till de ständigt rapporterade bomberna som smäller av i Pakistan.
Pak-i-stan-i-er.
Muslimer skjuter muslimer.
I talibanstyrda gränstrakter försöker den usa-stödda pakistanska militären ta över.
Alla UD's avråder till att uppehålla sig i området.
De boende får söka sig till läger.
I läger aktar man sig för att stödja flyktingar som också kan vara talibanska infiltratörer.
Jihad-styrkor SKA tydligen inte få ta över kontrollen av kärnvapen.
Och Pakistanska administrationen ska vara USA kontrollerbar.
Och herregud! tänker jag:
Först gav US vapen till Jihadsoldater som skulle strida i Afghanistan, sen gav dom vapen till militären i Pakistan, sen ska muslimer skjuta muslimer, med us-weapons.
Och hur ska de lyckas hålla de allianserna isär?
När går dom i stället samman och strider mot samma fiende?
Herregud!, igen.
Så underligt.
Är US Draken & Monstret?
Vill dom inte väl? Är det inte ändå det dom vill? Väl?
Är det kanske inte alldeles enkelt?
Men vad vill Jihadisterna da?
Har dom nån agenda? nåt mål?


Kan man skapa legitimitet för de här striderna hos ett folk som antagligen är helt slut och less.
Och hur ska i så fall den legitimitetens vara eller inte vara påverka vårens kommande val?
Men hur demokratiskt ÄR det i ett land där den som gör som US vill FÅR obegränsat med HÅRDAjulklappar?
Nä, jag hajar inte ...
Va fan vill dom, allihop, med det här? det där?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Sideboard

Småtomtar, en del sammetade i helrött med luva andra i bilmotormantröja, jeans, gummisar och en på ICAs blev över från förra året avdelning inköpta tomtemössa; tunnt tunnt bomullstyg med en sladdrig vit kant. Så stod dom, hoppade, kivades, hela samlingen av barn, överfulla av förväntan alldeles nedanför trappan.
Utanför Stora Scen- ingången stod släkten.
En väldans hög medelålder på den.
Utanför det där, som ett sideboard, där man ställer sina avlagda glas - som ett sideboard som med dess osynliga funktion uppskattas uppskattades väl jag, typ ingenting - så stod jag där i kulturhusfoajen.

Vi hade bestämt tisdagsträff, i cafeet.
Spontant, den som hinner och vill, den kommer.
Så efter ett långt köande slog vi oss ner i samlingarna och sa alldeles för högt att barn nu förtiden är för djävla högljudda.
"Dom skriker ju, rakt ut, som om motorn lagt av och det behövs kompenseras med en artificiell högljudsrea."

Klasskampen pågick i små tigerhjärtan där borta under trappan.
"Fö…

Bastu- vett & etikett

Magdalena Ribbing vet. Hur det bör vara. Hur man avslöjar om man har nån koll, om man har stil, om man har grace. Nu har hon dagen till ära publicerats med en bastuvett-etikett-kolumn i webb-DN.
Att skreva i bastu skulle nog ändå Magdalena säga vore ett no no.
För där ska man, enligt hennes rekommendation, ta seden dit man kommer, handduk på om andra har handduk, handduk av om andra har kastat den. Men om det nu är som för mig häromdan, att jag kommer in sist i en bastu där man lotusställer sig i vidöppet skrev, skulle jag förväntas göra detsamma då, eller FÅR jag bryta seden och behålla handduken på? Hur gör man!? Magdalena Ribbing!? Ska de övriga därinne av hänsyn till mina tabun rulla in sig i frottén plötsligt?
What?

Men aj aj i alla fall för att klippa naglarna eller borsta hår, likaså bör även en sitthandduk användas, ja för ni kan ju själva tänka vilket slem och slusk som kan skrapas av mot de varma brädorna annars.
Sentensen blir alltså oavsett: SITT på handduken, för fan!
Ja…

Problemskapande?

Jag i alla fall bekymrar mig mer över vad flippflopp- soldaters genusskapande bidrar till än vad burkadamers dito gör: