Fortsätt till huvudinnehåll

Vill inte

...vill inte sjukan har tagit ett fulgrepp i nacken.
Vill, kanske ... men orkar inte.
Jag vet, nånstans - intalar jag mig - av erfarenhet, att det brukar gå över.
Men när den håller sitt fasta grepp vill jag loss och
hellre skratta på trädgårdsfest (som jag ändå aldrig går på) iförd nån läcker klänning (som jag ändå aldrig har unnat mig att köpa).

Gick upp tidigt i dag men la mig igen efter en tvåtimmars surfersfrukost, sov till två.
Skakade till en Nutrilett Choklad, la mig igen.
Tvingade mig upp och ut på en tvåtimmarspromenad.
Hyrde två franska filmer på hemvägen.
Dagen går i tecknet två, inga av mina två ögonbryn har plockats.
Men nu, nu ska jag på tvårätters middag hos föräldrarna.
Skönt att slippa laga själv.
Twice as good!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En kärlekshistoria

Chockerande lycklig! Min man har fått sitt uppehållstillstånd. Helt frankt ... bara så där. Och jag överraskas av med vilken känsla jag mottar beskedet. Som om huvudsvålen exploderar av all tacksamhet och kärlek som vill in och ut, samtidigt. Älskade Migrationsverk, så juste! Kära Byråkrater; så underbara! MYNDIGHETSUTÖVNING! I love it! Och vi har inte ens lagt en krona i muta. Inte slickat ett arschel. Bara blivit trevligt och vänligt bemötta. Ärligt talat! Den här dan: Människors välvilja, människors omtanke, människors kärlek. Jag satt på bussen i telefonkö, var god dröj 12 minuer. När de plötsligt svarade och jag frågade efter numret till vår handläggare petade jag tjejen framför mig i ryggen och sa ursäkta kan jag låna en penna. Hon letade och letade men tog tillslut sin mobil och skrev upp siffrorna som jag repeterade. Sen ringde jag, för att säga att jag skulle resa och vill de ha kompletteringar till ansökan finns jag tillgänglig 2 veckor framöver. Jag hann inte ens f...

Problemskapande?

Jag i alla fall bekymrar mig mer över vad flippflopp- soldaters genusskapande bidrar till än vad burkadamers dito gör: