Fortsätt till huvudinnehåll

Häromkvällen

lekte vi improviserad dansteater på golvet.
Vem är du, vem är jag, vad vill vi varandra,
frågade jag för att få ett sammanhang.
Han satt redan på golvet med benen utspridda, han tiottade på mig forskande sen hittade han på:
"Jag är svart, du är vit, vi har en kärleksrelation och du vill lära mig hur man gör,
we fight."
"Jaha," ... så Påhittat liksom! tänkte jag men jag sa:
"Okej..."
Sen tumlade vi runt ett tag.

Rullgardinerna var nere i alla fall.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jordbävning ...

Tror knappt att uppstädningen av miljarders miljarder(jepp, alltså fler än de Sverigedemokratiska  400 miljarder kronorna) ... plankor, kablar, stenblock, plåtflak i det förödda Japan kan jämföras med vad förvirringen i mitt huvud kräver av bättre ordning. Nederlag på arbetet. Ny chef. Inkompetens. Och Machavelliskt söndrande pågår. Jag drar min fana. För det jag tror på. Och kampen om det marxistiska problemformuleringsprivilegiet är som alltid en klassiker i maktstrider. Kom an Japaner! Håll ut! Kom an Mrs S, hitta en väg ut! Delacroix ingjuter fortfarande mod! 200 år senare ... Mangahär för Japanen inteserektionellt uppror Arslet för demagoger ...

Problemskapande?

Jag i alla fall bekymrar mig mer över vad flippflopp- soldaters genusskapande bidrar till än vad burkadamers dito gör: