Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från 2010

Anniversaire

Lika vacker dag i dag som när vi gifte oss den här dagen förra året.
Firandet har inletts.
Med att hantera förväntningarna.
Det är min slutsats efter det gångna året.
De fina varma stunderna är SÄLLAN resultatet av en uppskruvad förväntning.
Besvikelse och förbannelse föregås som oftast av just det, förväntningar, FÖRVÄNTNINGAR.

Tre ord i råd av min måg håller jag fortfarande högt som överlevnadsstrategi:
Kärlek,
Kärlek,
KÄRLEK.

Tack för Kärleken Mr S!

Söndagssamtal

Som jag funderade när jag läste Karin Johannissons senaste Melankoliska rum.
Jag ville fråga henne, som om HON faktiskt visste vad som var det sanna i människans natur och vad av fernissan som var av kulturen pålagt i uttryckliga former, språkligt, kroppsligt, emotionellt, handlingsmässigt?
Jag letade efter små passager i texten där den underliggande referensen antydde något om en insikt i gåtan människan.
Samma budskap, alltid, i Kroppens tunna skal, i Mänskliga gränstillstånd. Fascinationen av människors gestaltade, beskrivna uttryck, där människor i olika tidsepoker uppfattat trenderna, talet, normen för dagen och gjort det, upprepat det, rekonstruerat det som samtiden har legitimerat som uttryck för olika (konstruerade eller inte?)känslotillstånd: för att viljan är att vara normal, eller för att man är en tabula rasa som måste ges ett funktionellt språk med vilket man förmår att meddela sig med världen?

Jag ville fråga Karin Johannisson just det: hur tänker du egentligen? Vad ÄR e…

For your information

För alla som vägrar erkänna att ens diskriminering pågår
i det här landet
- finns det överhuvudtaget såna som påstår det fortfarande,
för det låter ju helt befängt,
men visst minns jag det! att så sa man
när t.ex. Masoud Kamal eller vad fan han hette levererade en av SÅSSARNA
beställd UTREDNING,
Man hatade den strukturella diskrimineringen han beskrev -
men den som misstror diskrimineringens vara fortfarande
kan leva en dag vid sidan av en utomeurope.

Det man ser då får en att tvivla på den svenska
självgodheten i den bröstade föreställningen om folket
som humanistiskt och neutralt och fredsivrande.

Nä, Fy fan! alltså, hur den här intoleransen är legitimerad.
Tjockhuvuden ges företräde för sina idiotiska utan sammanhang och
empiri underbyggda fritt svävande små åsikter som inget annat gör än kränker det heliga människovärdet.
Inför en SVENSK förväntas en invandrare underordna sig,
och så lågt skall detta under befinna sig att tungan tammejfan helst skola slicka under svenskheten…

Inshallah ...

Jag hörde i alla fall vad nobelpristagaren i FRED sa:
(vid slutplädering vid sin rättegång 2007): Klasskrig är destruktivt, samexistens bygger på att erkänna skillnader, typ. Det var Liv Ullman denna fantastiska varelse som läste hans ord i Oslo i fredags. Jag fick en ny tanke, en ny modell. Just det! det är så man måste se det! liksom ... 
Ställ inte grupper emot varandra. Och om någon vill ställa sig emot dig, då kan du inte ställa dig i vägen, för det blir liksom en sjuhelvetes SMÄLL. Gå bakåt. Invadera inga gränser bara för att du vill. Allt Du vill är inga Mänskliga Rättigheter.

När en galen Jihadist smäller den hand som föder honom  vill man ju banka hans huvud i väggen och säga Wakie wakie: se dig omkring!
Vi måste hantera, också förnedring, angrepp, anpassning, stigmatisering.
Love is Always the answer.
Vi måste vara större. Tåligare. Mer toleranta. Trots allt.
Det är det enda jag förstår. Klart slut.




Autoimmun?

Det är ju gräsligt katastrofartat om det blev narkolepsi av svinisvaccinet.
Det är en nästan lika stor katastrof att alla dom där alternativa haveristerna nu får ett vältaligt argument för sina anti vaccinations- profetior.

Välgörenhet till Jul?

För alla som medelklassmässigt i sin medvetna upplysning ger pengar till "behövande",
och som älskart för att det dövar samvetet eller om det bara är nåt man vill säga  på lunchen att man gjort:
spelar ingen roll:

Min mans mammas hus i Dakar, läs väggarna omkring det rum som är hennes och som hon delar med ett antal av sina vuxna barn och barnbarn, har rasat.

Ett hus rasar för att underhållet är eftersatt och för att regnet har löst upp sanden kring den dagvattenbrunn som ligger precis utanför.

Ni sitter dom där i ett av kabelrulleträ lagat rum.

Vi skrapar och samlar och min man Byggnadarbetaren ska ner dit för att hjälpa, men hur vi ska kunna betala för allt vet jag inte.

Maila svar till:
Direkthjälpen, bistånd som värmer, garanterat, NU!

Stående ovationer

... i Oslo vid fredsprisutdelningen.
Det enda som stör bilden är ju främst att han inte är där,
den vars namn jag måste googla: Liu Xiaobo.


Jag vet inget om honom, såg ett inslag från en intervju 2008, det sa mig inget.
Måste jag erkänna, jag hade nog drabbats av tillfälligt Depriverande Snuttifierings Syndrom,
aka koncentrationsovilja.


Anmnärkningsvärt, absurdt ... ja ordentligt skrattretande faktiskt är att Kung Norge och hans Drottning sitter som statyer i mittgången i det där vackra Stads/Råd- huset, längst fram, ordentligt synliga för alla, allt och alla.
Hur mycket Fred är dom?
Egentligen?
Måste kännas märkligt obekvämt.
Kan man inte begära en mer undanskymd plats till nästa år?



Radikalt

Kan ni tänka er de föreställningar om det Mänskliga psyket (kvinnans i det här fallet om det nu sägs vara mäskligt) som låg bakom dom strömningarna som formade tematik och titel till förtitalsfilmer som:
"En Kvinna Under Påverkan"?

Fan, va underligt, och det är inte särskilt länge sen.
Pseudopsykodymanik.
Det omdevetna.
Under Påverkan.
Av VAD?

Den Goda föräldern

Att sitta som läkare på en random svensk vårdcentral måste vara en inblick i den grå mänsklighetens tillkortakommande elände i snor och tårar och upptjuckade ådror blottade i sju minuters intervall.
Kan det vara så kul?

I dag reagerade min fina fina doktor på en sådan vårdcentral över att jag flyttat. Har du flyttat? sa hon förvånat. Hon kommer alltså i håg mig? och vi fortsatte prata om det som var jag sist jag var där. Sju minuter: check! Vi drog över tiden.

Och inte behövde jag klämma fram nåt. Hon förstod, utifrån mina kryptiska viskningar förstod hon att det var mellow.
Och till det fick jag en styck kontakt med psykolog och en karta med piller. Vi börjar att prova med bara seratoninhöjare så får vi avvakta om det behövs även noradrenalinpåslag. För beroendet av att ständligen äta så att man därefter ständligen måste träna.

Jävligt juste.

Somliga patienter skriker inte eller överdriver inte utan knystar tyst fram otydliga pusselbitar in till sin vardagsverklighet.

Halleluhja för …

Överallt

Runt om i världen reser människor, satsar stort, sätter allt i pant för att resa till arbete i en mer besutten världsdel.
Människor tar avsked i hopp och förtvivlan. Människor väntar i hopp och förtvivlan. Hoppas att cashet ska rulla in, nyckeln till det goda livet. Några bröder rullar i land på Fuerteventuras stränder och bärs bort innan turisterna vaknat.

I Europa sitter de lyckliga gästarbetarna och knackar sten i sluttningarna där den nya medelklassen bygger sina sommarresidens. I Europa knäcker gästarbetarna, de främmande, de som inte tillhör, lycksökarna as some wants to speak, dem som flytt över haven eller tagit vägen över bergen, för att tjäna ihop till lite framtid till sin familj. I städfirmor, andra-ledets-porriga-entreprenörer,  som säljer sig billigt billigt i andraledets förmedlingsuppdrag i de i förstone korrekt upphandlade tjänsterna. Tredjehandsanställda med halva löner. Tack, och håll käften. Som undervegetationen vilken opererar i en andra diemension än den som dom…

Civilisationens tunna gräns

Det här skrämmer skiten ur mig.
Vad fan är det vår civilisation vilar på? Maktmissbruk, positioner, maktallianser, maktordningar? Förändras ska dom göras långsamt helst. Och helst ska det inte talas om över huvudtaget uppenbarligen.
Wikilieak, Iraq war log och konservativa amerikanska topp  -politiker och -journalister goes bananas och talar om en dödad Assange. Här hemma ryktas om våldtäcktsanklagelserna som en möjlig tillfällig frist för att få befinna sig i ett lugnare vatten nu när Cablegate gått i gång. Vad vet man? Men åklagaren medger det svaga bevisläget. Och regeringen ligger nu med fingrarna i syltburken, eventuellt, eftersom det verkar vara en del generositet avseende avgränsningarna mellan brottslig spionverksamhet och laglig underrättelseverksamhet.
Men det stora fria landet i väster med demokrati-banners på krigsfanorna vill nu stänga ner, lagföra, lönnmörda, anklaga, tysta, stoppa till höger och till vänster oavsett vilket lagrum som ger möjlighet, eller inte, till det.…

Eders kungliga högheter

Drottningens farsa var nazist, säger dom triumferande. Som om det nedärvs.
Jo, det är ju ett viktigt arv att belysa.
Men skulden kastas väl helst på någon annan dynghög som bär reellt ansvar för något.
Kungen med smak för flickor till kaffet.
Jag tror dom goes down nu. Kungahuset med Bernadottarna.
Hur länge kan det tuffa på med hjälp av förmildrande ursäkter?
Innan det störtas är det väl bäst att dom avstår på eget initiativ, eller i vart fall skriver om vad det nu är som reglerar kungamakten och alla de prylar, slott och herresäten och allt vad som dom nu förfogar över.
Inte kan väl ett modernt, jämställt land föda upp ännu en generation av kron-prinsar eller -prinsessor?
Det verkar ju lätt absurdt ...

Confused

Man kan vara stum och tom.
Säger man det så då?
Förstår någon.
En del tycks aldrig bli såna.
Själv har jag liksom det som mellannamn.
Ett upp, mello, två fram.
Det håller hjärnan tillräckligt förvirad så att den inte slösar ett onödigt skarpt fokus på något.
En förvirrad hjärna samlar inga tankar och tuffar således på i det understundom (vilket ord va?) stumma och tomma.

Kalkon?

Utan vidare insyn måste jag erkänna att jag faktiskt inte hajar hur man kan få för sig att betala för att se Björn Kjellman i den där så kallade rom com'en...
Fyra år till:

Alt. altruism

I går läste jag på ett gammalt ex's fb sida.
I smyg. Ja, vi är ju inte vänner eller så. Men han är väl så oteknisk fortfarande att han inte ens vet att hans logg är öppen. Ja, så oteknisk behöver man väl inte vara för att göra det misstaget kanske, men jag läste i alla fall. En radda av bombastiska livslektioner. En fastnade. Eller fick mig att fundera när jag gjorde frukost nyss:
"Människor är för mycket Jag i dag", skrev han, på ett ungefär.
Jag tänkte: jaha!? hur kan man se skillnaden på det, och var finns linjen, när man passerat in i det oåterkalleliga egot? Och vem har de privilegierna, egentligen, att utveckla det så`och har dem det i så fall bara för att en masse av andra upplåter rummet?
Jag vet inte.
Jag vet bara att när jag och dom i min ålderskategori var allvetande gymnasiefilosofer då undrade vi om Den sanna Altruismens vara eller eller inte vara, ja ungefär som att vi funderade på Hamlets fråga också.
De frågorna är nog inte ens på tapeten längre.

Det var …

Hmm ...

Det verkar ge sig,
halsinsidans röda hud -
ja, har ni tänkt på det förresten: det är hud därinne också, huden är kroppens största organ, lite äckligt nästan, som en bulldog fast på insidan alltså! - det har gett sig, hals-inside-hudens kliande, dess saggiga hinna fick ge sig av ut med vågorna igen, måhända tillfälligt, men ÄNDÅ!
Nu ska jag sova mig frisk.
Go natt folks.

Huskur

Känner den där misstänkta obalansen i magtrakterna,
virusvarningen ...
Har ni också såna känningar innan infektion?
En skum känsla i magen liksom, oroande ande- dräkt, m.m.
Uppstötningar, en klar sjukdomssignal hos mig i alla fall.
Immunförsvaret lär bo i mag- tarm- floran.
Avvaktar och ser vad som händer på diet av Yoghurt och Pro Viva, grönt te, och nu en soppa med alla de där antiimflammatoriska grejerna AB listade, eller vem det var som listade dom (vad nu antiinflammatoriskt har med saken att göra, men det verkar rätt juste i alla fall):

*gurkmeja
*ingefära
*citrongräs
*vitlök (meget)
*chili
*äpple
*cocosflingor
*kyckling
*morot
*broccoli

Ja ni hajar, man får hoppas att man just nu i alla fall blir vad man äter.

Sov du lilla vide ung

Sömn är också kemi.
Det finns ungar som har helt kajko system i sina små kroppar.
Som aldrig får den där sömnhormonduschen.
I somliga svåra fall, som jag sett, nästan alltid ihop med specifik epilepsi, har visat svårast problem.
Och dem som inte kan slappna av och sluta 'tänka' och dessutom inte heller får någon sömndusch och som är omgivna av oro och fullständigt oförutsägbara föräldrar och system kan också ha abnorma svårigheter.
Att inte kunna somna.
Jag har en gedigen erfarenhet av att söva ugnar med olika funktionsnedsättningar.
Och jag vet att struktur, etablerar vanor extremsnabbt, just därför har man en chans, med få responser, tydlighet och säker vägledning.

Den föreställning om vilka känslor som ligger bakom gråt och sömnsvårigheter, även hos ett litet barn, intresserar mig. Om man har en människosyn där man inbillar sig att känslor alltid utan omsvep är genuina uttryck för det autentiska 'sanna' kärnjaget därinne, det som med i stort sett samma erfarenhet tr…

Under

Man undrar varför TV-shops alla skalmans bästa uppfinningar för den effektivaste träningen, ever, alltid är för ensambruk hemma.
Man undrar också varför OBH- nordica i sin elslinga- inbyggda filt- reklam sätter det frusna vackra paret med filtbehov i ett havsnära arkitektritat hus med gigantiska fönsterpartier.
Ja man kan också fråga sig om det kommer att betyda nåt för vårt real life att vi européer, i alla fall enligt min man aldrig kommer i håg nåt utan att skriva upp det så att vi sen kan läsa det. Annat man undrar över är om nyhets- redaktörer någonsin tänker på hur underligt det kan verka att från ena inslaget om tilltagande fattigdom, Irländsk bankkrash, "jag skulle inte varit här", svält- och kolera- rapport gå rakt över till ombonade julshopping-bilder till vilka säkerställda teser om eleganta säkert också italienska espressomaskiner som årets julklappar framförs.
I´m Julietta! (Alfa Romero, right!?)

Elaka timmen

... ibland skrattar jag till med min råa bitterhet: tror folk att funktionshinder minskar nu? när dom så genomtänkt aborterar ryggmärgsbråck och downs syndrom? vilken djävla blunder det är, egentligen ... 
Nä, herrar och damer familje- lycka planering det sväller, sväller, sväller i omfattning, andelen med definierade funktionshinder ökar i takt med att samhället klämmer ur sig detta förakt för humanism (ja, nu tänkte jag alltså inte på Christer Sturmark, utan på sammanhangsförbindelser i historiska perspektiv kopplade till dagens forskning inom ett antal olika humanistiska discipliner) till förmån för cash, självdisciplin, underhållning, nannys och produktions- effektivitet.

lonely ...

En ansvarig för funktionsnedsatta i en kommun nära mig sa att ensamhet är ett problem för Sverige inte för de funktionshindrade. Alltså behöver man inte från samhällets sida, dennes förvaltning, tänka på det, uppfattade jag det som. Som om inte hela förbannade rörelsen och reformerna utgått från att försöka lösa det dilemmat medelst sina landvinningar. Historielöshet och avsaknad av övertygelse är farligt, man tappar bakgrunden till striderna.  Att dra höga svärd mot liknande uttryck för nonchalans lönar sig bara om man är fri så runtom denna höghäst råder väl tystnaden.  Å andra sidan finns ingen tid för humanistiskt präglade diskussioner ute i kommunernas ledningsgrupprum. 
Jag älskar Universitetet för just det motsatta. Kritiska perspektiv. Dessvärre ute i verkställande verksamheterna är klyftan besvärande gigantisk mellan evidens och implementering.
Jag kan ibland, ärligt talat, känna mig helt förtvivlad: när ska vård- skola- omsorgs- insatser vilka kräver att personals kunskaper och kog…

Livet ...

Död, elände, sjukdom, livets villkor, jorden, luften, novemberregn, sjörök och dimma är överallt omkring.Insulinkoma, blå fötter, rosslingar, organ som lägger av, och ett till mannen mycket mycket nära dödsfall inträffar.
Så är det också alla SD áre. När man är på andra sidan och ens nära avlider är det inte bara att rusa å stad och fly me home to where I belong liksom. Nä, man hör röster och gråt på en sprakande telefonlinje och ligger i sin varma säng under duntäcket och man tittar i taket, förundras, och skäms för att man har det bra.
En man i femtio års åldern, stor familj, stor karisma, stor humanism dör i från av en icke diagnosticerad diabetes typ 2. När han väl kom till en läkare på ett sunkigt senegalesiskt sjukhus var hoppet förbi, organen hade tagit slut, njurarna var antagligen ur funktion, och hjärtat hade väl flimrat runt i hundra trettio och föst flager upp i hjärnan.  Han dog. 
In La Suede ligger en sextiofyra årig kvinna i sin säng och sockret stiger till nivåer mätinstr…

inte mitt ...

I det perfekta CV't figurerar ingen
som skriver om bloggtorka
och noll kommentarer...


Idiotin

Det är synd om dom som tar betablockerare för att stilla sin nervositet.
Betablockerare sågar allt som kan verka livskvalitet.
I know, jag blev 75- trött, trög och stum på två veckor.
Jag tycker också synd om alla panshisar som får denna hjärtslowdownare morgon middag kväll.
Borde förbjudas.
Även sportchefer Öst nånting  som talar i teve om sport och idrott och hälsa som om det som bäst är satsningar för framtida os- hopp som det gäller - kunde förbjudas.
Och Kungen som opassande humoristiskt rapporterar från Kina att även den mest berömda(lilla Röda) boken där är något man inte heller pratar om.
Ur led är tiden, ännu.
En bunt av misstag, en hop av missgärningar, felande länkar, mänskliga faktorer, patriarker och maktnarkomaner:
dom och vi halvmessyrerna försöker, igen och igen ...

Filmhimmel över november

Himmel över Berlin, var en verkligt älskad repris.
Har ni inte sett, se! så optimistisk, en sån ömsint kärleksförklaring till livet, till människan!
Där ser man inte ner på folk utan bildning och genuin, intellektuell personlig stil- & kapital så som egentligen Coppola alltid gör i sina filmer.


Som om hon återkommer till en svag eller för all del tydligare smak av att vara lite mer, lite bättre än somliga av sina huvudpersoner. Den där smarta, intellektuella karaktären som aldrig får något officiellt erkännande men som ges uppdrag att beskriva världen för de ytliga kunskapsföraktande men för all del storsmällande karaktärer som framgångsrikt slickar i sig tidens sockervadd och dekadens gestaltas i hennes filmer.

Coppolas två senaste filmer rör också mer uttalat i genusfrågan. Traditionell passiv man som dikterar villkoren för den för honom, för hans gunst oh så smyckade till självutplåning dansande svassande kvinnan.

Wenders kvinnoroller i Himmel över Berlin är väl inte direkt an…

Djuret med två ryggar

Somewhere. Såg den ensam.Om ensamhet. Om tomhet och dekadens. Där nöjen med diverse sensationstriggers ska tränga igenom ledans hölje. Existentialismens ständiga närvaro i Sofia Coppolas filmer. Och så satt jag där och tänkte på kungen. När jag såg Stephen Dorff som den Hollywoodska succeskådisen Johnny Marco av både värktabletter, sprit och meningslöshet ligga avtrubbad i sin hotellsäng inför två poledansande strippor tänkte jag på den ofrivillige kungen. Lika synd som jag tyckte om Johnny Marco - och allt annat som man kan sublimera den känslan på -  under de två filmiska timmarna kände jag att jag tyckte om kungen. Va ska man göra liksom, som kung? - alla vill ha en bit av dig, och du tar, du roar dig, för att överleva, för att leva, och ja: otrohet, den finns ju. Överallt. Nu tog den förmodligen sig såna här former eftersom det var högsta skiktet som spelade. För ingen kan väl annat än att tro att kungen inte dementerade där han stod i jaktmarkerna i Västergötland och sa att famil…

Kungens Tabernakel

Rövarkungar från den undre världen rapporterar:
sex & fylla!
Von Obens i herresäten säger:
avslappning & rekreation.

Och så Camilla Henemark? eller?
Ärligt talat,
det här innehåller ALLT, eminent förströelse för en trist novemberinledning.
Lek för somliga, Allvar för andra.

Saliga äro de oförmögna

I Småland nånstans i norra åt vi på en rastaurang
han försökte säga något om deras,
min mammas och hennes livskamrats,
jag blev högst rörd och öm
att prata och reflektera är inte alla människors lott
tillslut kan det bli helt tyst faktiskt, hos somliga
inrökt
och befäst
så många tusen stickor och stockar som har pålats i köttet
rätt ner i halsarna och täppt till
så tillsut har man inte ens ett språk för det
som andra tror finns där, och som kanske gör det också
Då kan det komma dagar när man låter ett ord sippra ut
en annan spetsar öronen, på ett ungefär.
Vi är allt bra tafatta med varann
Min mamma har varit tillsammans med sin man i hundra år
ensamma, tror jag
Hundra år av ensamhet
Människan är född sån,
ibland, ska man väl passa på att säga
somliga äro de lycksaliga


Förresten, jag tror jag är på den vägen också
på väg in i tystnaden
där man kniper ihop
inte orkar dra sina evinnerliga egna behov i långbänk
nånstans räcker det väl
man bryr sig om annat

Dont cry nu säger dock min man …

älska SVT Forum.

Om dom här tre stora religionerna som bygger på Abraham pratar man om på SVT Forum. Dom är så dominerande är för att dom är organsierade, sa man.
Fred mellan religionerna, sker när man lär känna varandras grundläggande element, man kan inte stänga ute religionerna och lämna dem att utvecklas i sina egna processer, säger en debattör.
Demirbag steen säger tvärtom förstås.
Segregerar eller enar religiösa uttryck och samfund, frågar man.
Folkrörelser byggde Sverige säger en annan.
Jag lyssnar,
och tycker om att Folkets Hus nu finns i mitt vardagsrum.
Även om jag förstås borde lockas ut, till KULTURHUSET, där man kan köpa fikabröd och kaffe och titta på dom andra.
Kulturhuset som segregerande eller enande kraft, va säger ni?

Födelsedagskalas

Lång regntung promenad. Kala avlövade grenar. Blött. Och sen bar vi ut den stora men så bortom räddning trasiga platt-teven och ställde den i trädgården bakom huset. Gästerna droppade in och sa Oh så tjusigt. Och jag tänkte på det vi föst undan. Sopat bort.

Hemfrid

Eminenta Camilla Henemark och en annan ung man och en lite äldre gav hemlösheten tre stolta ansikten i Debatt i går.
Stolta och stolta, den unga mannen grimarserade en hel del i kampen för hålla sitt hjärta stånget, sitta där de femton minuterna of fame i det ärendet är förstås inget man drömde.
Social & Äldreministern ställer inte upp på verklighetsbeskrivningen som dessa tre människor ger.
Det låter ju helt befängt, jag vet, men det var så, hon vägrade.På frågan varför hemlösheten ökar fastnade man i konflikt om siffrorna. Men alltså, tusentals unga vuxna, utslängda eller på eget bevåg avlägsnade från hem & hus. Det begriper väl alla, att ibland finns inga chanser att tonåringar ska kunna tas om hand av sin ursprungsfamilj. Inga jobb, inga boenden. Men, dessvärre, finns ingen annan som tar hand om dem heller.
Ute på gatorna, i din stad, i min, vandrar ungar, sitter på sista bussen, dröjer sig kvar på lokala pizzan för att se om nån kan tänka sig en nattlig gäst, en som helst…

Destruktion

Här ligger jag i en bekväm soffa med den kitschiga fejkkaminen på full effekt bredvid. Ser på TV och tänker på hur propagandistiskt underbart enande det må ha varit för Causescous del att låta folket tro sig vara ljusa, fina, framtidssäkrade guldgossar på väg i sina Dacior mot evigheten.

Tänk att man under sin livstid fick se några diktaturer falla, och som dom föll sen, Rumänien t.ex, rasade med guldkranar och tretusen skor.

Vilken är min propagandistiska lögn? Att jag ska betala mina lån och fortsätta köpa meningslösa prylar så att folk på andra sidan som arbetar ihjäl sig i fabrikerna sen vill överge förnuft och känsla för illusionen om min soffas bekvämlighet?

100 svarta arbetare

Här i Göteborg har man alltså upptäckt att minst 100 personer som haft tidningsutdelningen för en mager ersättning har överlåtit arbetet till en asylsökande aka flykting.
Byggbranshen, liksom städbranshen är lika nerlusade med tvivelaktiga ersättningar för arbete.

Men! debatten med plötslig omsorg om den asylsökande eller den nyanlände förvånar. Dom utnyttjas, skriver man. Fattar man då inte att skambudet: typ tre tusen för ett halvtidsjobb, t.ex. (vad vet jag om ersättningarna) gör en djävla skillnad till ingenting?
Nä, bakgrunden till denna mänskliga rättighetsvurm är väl att man tror att asylsökande och alla invandrare lever fett gott på bidrag.

Argument som värnar LAS, arbetsmarknadens balans och arbetsmiljölagstiftningen vore väl lämpligare? Ansvar och hederlighet ligger under viljan till snabba cash.

Satan i gatan

Mot vilken bakgrund man än väljer att tolka den här handlingen  - där frun med bebis i famnen och efterföljande ström av för mig okänt antal bekanta hoppar ut genom fönstret för att hon tror att den nakne äkta mannen, som egentligen bara gått upp för att vyssja barnet,  är djävulen själv - så blir det rätt så tragikomiskt. Blir det inte?

En Lördag

Vaknar i helvetesvarmt sovrum, hinner piska upp stämningen, säga till mannen att golvvärmen stänger man av när man lägger sig, inte på, öppnar verandadörren, grannens katt kommer in, försöker få ut den i trapphuset, lyckas, lägger mig, mannen påstår att alkisarna kommer ramla in i sovrummet snart, jag säger jag ska stänga när vi får luft i gen, kommer på att grannen kanske inte alls har sin ytterdörr öppen på natten så som dom brukar ha på dagen, går upp igen, och släpper ut katten i regnet. Mannen klagar fiskande på att jag sällan gör så god frukost som när vi har ungdomarna hemma, jag går upp och gör just en sån god frukost, mannen drar ut på tiden, radband, bön, jag väntar, jag klär på mig, jag hämtar tvätten i källarn, när jag kommer upp kastar jag kläderna på golvet, säger att det fantamej var sista gången jag gjorde nån djävla frukost, och så går det i gång. Jag äter själv. Mannen skriker på sitt hemspråk. Det är bra, jag vet att han säger att jag är en idiot men det gör mig ing…

Smultron, hallon, blåbär & hjortron

... hela smak- & färg- skalan!


Ungefär så känner jag inför den här förföriskt tjusiga klara smarta underbara filmen som jag bara sett 30 minuter av.
När den gick upp på biograferna läste jag allt som skrevs, och skrev säkert nåt om den själv, det var ju nästan som om jag hade sett den allaredan ...
Och nu, hörrni ni, nu har jag alltså en hel timme osett visuellt under att se fram emot.
Marie Antoinett av Sofia Coppola, Kirsten Dunst är fenomenalt bra, vilket skådespeleri, en sån perfektion i gestaltandet av distans till roll och karaktär, ett glapp där, som skramlar och ger en sån fin dissonans till spelet.
Fucking bäst!
Men jag undrar, vilka är källorna till allt det här?

So long ... nu ska jag njuta lite till!

Men hallå!

I går när jag stod och väntade på att tränings- passet skulle starta tittade jag lojt ut genom fönstret - såna pauser utan ingenting hatar jag, och just därför brukar jag aldrig ha marginaler i ledtiderna, men på det här gymmet måste man logga in tio minuter före start. Utanför fönstret tilltog blåsten, en spårvagn klonkade förbi, och på kullen borta på andra sidan trafikkorset gick två hundägare i trots mot regnet med sina Irländska Settrar. Plötsligt kom jag på att roligare blir det inte, jag kan ju faktiskt starta om helt, byta helt.  Utrymmet, möjligheten finns, göra en ny utbildning, göra ett lappkast. Kunde man hitta en coach som hjälpte till med det? en vägledare? var? tankarna spånade runt, går man till AF och frågar om en yrkesvägledare?
- Herrejävlar: jag kan ju tänka helt om!


När musiken plötsligt ljöd i rummet bakom mig vaknade jag upp.
Tjolahopp!
- Kom igeeeen, tjejer! ropade den fanimej mest inspirerande ledaren jag stött på.
- Vill ni må bra, jättebra, eller FANTASTISKT…

Modersmyten

Befria kvinnor från modersmyten, sa en stålande Maria Sveland i Annas Eviga, Svt.
Och jag vet inte, min unge dröjde sig kvar i soffan trots att han skulle ut, hörde talet om hur barnen skulle antingen låsa in kvinnorna, eller vara deras mening med livet, ett livsprojekt, eller kväva dem, och drunkna dem hit och dit, och barn som trots allt är nära halvvuxna funderar även dom över vilka dom är, och vad dom varit för något i sina föräldrars liv och dom får då vara med om ett sånt där antikklassiskt uppvaknande när dom ser det dom trodde var självklart platsutrymme och berättigande till ovillkorad kärlek vara prissatt.
Jag sa sa smått chockad till honom:
My, god, varför får en sån här fråga en sån här uppmärksamhet, nu? snacka om att slå in öppna dörrar,
fråga mormor, fråga mig, been there done that, med reflektion över tid.
Det privata är inte alltid det allmängiltiga.
Hon är skild nu Bitterfittan Sveland. 


Den andra av tre inbjudna debattanter,  familjekonservativ- representanten Roland Poiri…

Allianser

Man fattar inte riktigt det här med kluster:
Sverige i Afghanistan, för att man inte kan kommunicera till sina europeiska kompisar eller för den delen sina amerikanska det som ett hemmahållande av soldater skulle säga.  Och dom som skulle applådera ett avståndstagande till närvaro i Afghanistan, vilka är det? Kineserna(kapitalstarka) eller bara "Usama friends"(kapitalsvaga)? i vart fall den allvarligt skadade fredsrörelsen(kapitalsvag) som fanns då, t.ex. 2001 i Göteborg vid toppmötet. Kanske var det i spåren av denna den sista motståndsvåg av de unga rebelliska medelklassungdomarna som rastade håret och gick i för stora blekta kläder men som ändå på nåt sätt lyckades få magen bar i sin peace & love - chiq'a stil som opinionen vände. Varken etablissemanget eller Svensson applåderade dem, så kraften dog ut och kampen för fred och mot imperalism sublimerades så småningom till strids mot klimathotet i stället.

Femte döda soldaten sätter nu Alliansen ihop med oppositione…

Trädgårdsonsdag

Dags att rädda pelargonerna, sätta tulpan och se hur man får potatisplantan/busken i kruka att överleva eller hur man ska göra med kaprifolen, även den krukplanterad. Klippa buskar och åka till kretsloppsparken med det avklippta och allt annat som ännu inte slängts från flytten.
Härlig sol kompar till det.
Frågan är när jag reser mig ur soffan.
Det lilla lilla momentet som emellanåt uteblir och därmed havererar delar av mitt liv,
Just do it! liksom.
Andas.
Frisk.
Luft.

Lycklig när ...

... jag kommer hem och ser spåren av min man,
ser hur han lagt den nyinköpta bakre avgasrörs- delen på köksgolvet med papper under så att det inte skaver på klinkerplattorna.
Min man är bra.
Han lagar mat, handlar mjölk och yoghurt på initiativ när det fattas,
och ibland mekar han med bilen.
Jag längtar till natten när vi ska sova i en tillfälligt benådad dröm där kropparna vill nära i kärlek.
Ibland är det så.
Man får vara smart, och passa på: tanka lite lugn o ro.

Nu kommer han nog farande, i den enda bilen i grannskapet utan bakre avgasrör.

40 det nya 60? eller inte ....

Vintervit, ful, och håret vet jag inte vad det är med.
Borde jag göra en annan runda nästa gång jag går ut för att leta reda på första bästa frisersalong? Välja den med omsorg? Nu är det bara klipp, på måfå, kortare och lite uppklippt sa jag, och det blev jävligt taggigt torrt och unisexigt. Fult det med. Egentligen bryr jag mig inte, tills jag råkar se nån annan med snyggare hår. ALLA har snyggare hår nu för tiden, ALLA är snyggare, ALLA är fräckare, mer inne. Alltså, jag borde stanna inne.

Men egentligen bryr inte jag mig. Men nånting därinne skriker att det vill vara älskat.
Har jag inte fått nog av sånt, undrar en annan del av mig.
Bodil M skrev nåt om att ansvaret för att göra sig så vacker som det bara går är miljöhygienskt.
Jag är på väg dit också, till den insikten.

Nu för tiden är längtan och förväntan på en helt annan nivå, i en annan riktning, nu får man göra nåt av var dags småsaker i stället för att tänka velodrom uppmärksamhet.
Lyfta på ögonlocken och tänka på att det är…

Barn på väg

Det händer att det sitter små trötta barn i barnstolar i baksäten i bilar i bilköer. Runt om i Sverige är dom på väg hem på fredagarna, lutade mot plåten, nära nära trafikkarusellen därute, farorna hastigheterna, där sitter dom och funderar, lever, fantiserar (om vad?).
Ett obevakat ögonblick så kan det knycklas i hop det som avskiljer barnkroppen mot den yttre världen. Jag sitter i den sista solen och dricker en flaska biodynamisk jos från Saltå Kvarn. Antroposoferna som fått sig en ny granskning den här gången på Flashback i efterdyninganra av den unga man som valde att ta sitt liv där i en direktsänd uppladdning av bilder. Han hade vuxit upp där, hos antroposoferna i Järna, och hans mamma hade bl.a. varit föremål för en lång kvalitativ intervju i nån rapport där författaren,studenten försökte visa hur man kan skriva initierade livsberättelser av intervjustoff.  Flashback, älskade hatade. En familj outad, och egentligen ... vad ska man gömma, och varför? Det är ändå så det ser ut i huvet …

VÅR Sköna Nya Värld!

Världen är vår, vår gemensamma erfarenhet, våra universiella kunskaper …  -eller?
Vilka är de kognitiva sanningarna i vår tid, dem som stimulerar till fred, till samexistens, till utveckling? Vilka är de inkluderande kunskaperna, aktiviteterna, institutionerna som stimulerar till enhet, till gemensakp? Gemensakp och aktivt medborgarskap i den flerkulturella kontext som är vårt samhälle nu, som är andra samhällen nu, som är hela vår värld i väst, och i öst är nödvändigt. Vad är delaktighet och gemenskap i de interkulturella möten som uppstår i vår på sikt alltmer globaliserade värld? Hur skapar vi dem och hur lyckas vi med att hålla innehållet alert? 
För att demokrater skall förbli demokratiska krävs väl att vi befinner oss där olika åsikter och olikheter kvarstår, för delaktig inkludering av våra mänskliga resurser, oss, krävs att vi fortsätter gemensamheten trots att konflikterna på grund av vår olikhet kvarstår. Hur gör vi det?
Det blir erfarenheten, kravet på kompromiss, förståelse, a…

Tidsmarkör

Det behöver inte alls vara så makabert att sända sitt självmord
direkt ut på nätet,
med tanke på att det är fönstret mot världen,
med tanke på att det är där stora delar av livet utspelar sig,
med tanke på att det är livet,
är länken ut, är protesen, är mina kognitiva hjälpmedel och mina styrleder för emotionerna:
med tanke på det så är det egentligen inte alls så extremt konstigt.
Tragiskt och synd så som det alltid är, har varit när människor väljer att ta sitt liv,
men det kommunikativa i självmordet och försöken därtill må vad vi än vill erkänna genomsyras av viljan till rapport.

Riksdagsdebatt

Johnny Skalin (Sd) i rutan,
direkt,
Rosenbad,
motståndet mosar,
och hans pomada veknar i takt med att delikat topping av en klok påläst herre serverar:
vänta nu bara så ska vi se vem han är: Skalin replikerar med:
"...Hamilton! ..."
C.B Hamilton, (fp), en påläst, som drar slutsatser, gör fina analyser.

Är antal jobb konstant eller inte, tycks vara frågan för dagen ...
Skalin får ljuga bra högt för att försöka bevara den myten, så att han får ihop logiken med att slänga ut dem som "tar" jobben för vikingarna.
Och nu vet jag inte riktigt hur slappt han tänker när han säger:
"Hamilton vill inte se problemet, han vill ge alvedon för förkylningen, lindra problemet men inte bota: han vill stimulera arbete för dom som är utanför." (Han menar instegsjobb, och skattelättnader).
"Definiera sjukdomen innan vi talar om medicinen." svarar Hamilton, "invandrarna är inte orsak till varför sysselsättningen sjunkit i Sverige, titta på andra länder: andel inv…

Att se

Ska det tjäna något till att definiera ondskan?

Så vi kan få en death row highway  av elektricitet, giftampuller, aborter och genmanipulation?
Vi måste nog tro, om alla.
Även om vi har fel.

Rädslan för allvar ...

Ja, om han nu sitter där med eftertankens skurna obehagsvätskor i kroppen, så tycker jag nog att han har all rätt till det,
Roy Andersson alltså, en gigant, en legend, som fick sitta där i den vinröda fåtöljen i ett så futtigt smått Här Är Ditt Liv.



Ett klipp där en ung Roy A säger till en reporter visar en blank ung regissör to come: "Det finns i dag en tendens att förytliga ... inte bara filmerna men också debatten kring problematiken, det verkar inte finnas någon som egentligen har det som sitt arbete som riktigt seriöst och allvarligt sätta sig in i vad det egentligen betyder /.../ "

Tidigare i programmet ofattbart fritt från analytiskt innehållsligt stoff har Andersson talat om Fientligehten mot det klara tänkandet - ett uttalande som han säger sig ha snott från en frans sociolog (sa han Loui Vacant?)  som om samtiden  konstaterat att  Vi är rädda för allvar, rädda för klart tänkande. varför man är rädd för det är ju förstås för att det står för ifrågasättandet, menade …

136 m2 vindsvåning i Vasastan

"Vi lagar mycket asiatisk mat/.../" säger Patric - American Pshyco - Bates replikanterna om sin urbana Italien stilistiska tillvaro i den, av paret med tack och lov synkroniserade och så välslimmade inredningsideer, egenritade vasastadsvåning med två takterasser.(DN).

Till det asiatiska serveras ett av sydfransk gårdsherre rekommenderat Semillion- vin, vitt.
Elektrisk toalettdörr, regnsensorer på takfönstren, fler takspottar än du kan tro att du behöver, inbyggt sound system och jepp: Gaggenau och Boffi (okänt begrepp? - googla.).

Och som av en händelse som man inte skall inbilla sig var slumpmässig vakar på spishällen det bevingade Lejonet Pixiu i en relief i en österlensk urna(ja, det står så, inte Österländsk alltså), för att generera rikedom och skydda från ondska.
Det kan ju vara lägligt, eftersom Replikanterna önskar sig ännu STÖRRE nästa gång: 300m2 Vasastads vindsvåning. Det ni!



Come on

Nä, nu måste jag räkna efter och malla mig lite över hur många härligt inspirerande dagar som jag NU har ägnat mig åt att toppa hälsan.
Kollar man tillbaka i inläggen här på bloggen så framstår med tydlighet att det var lördagen den 25:e september som Susanne självaste fucking Lanefeldt sparkade i gång mig genom att oväntat dyka upp i morgonteven framför vilken jag lufsande satt och tvekade inför att ta tag i mitt hetsätande strutsbeteende.

12 dagar senare, halvvägs till 21 och GODA vanor alltså, OCH jag is still going strong, l e v e r e r a r: äter mindre socker, äter godis på lördagar, överäter inte, TRÄNAR. Har tränat sönder mig kära vänner.
Fått överont i korsryggen, den felande länken, den obytta kamremmen. Tjoff.
Måste t.ex. stå och skriva det här inlägget eftersom jag itne kan sätta mig.

Det går att skylla på felaktigt lyftade skivstänger under gårdagens ambitiösa Body Pump pass, men jag känner i gen det, när jag otränad går direkt på extremfasen kommer så småningom alltid hö…

Hambo eller Halling?

Inte heller institutet för folkmusik vill associeras med Åkesson.
Den musiken, säger representant, utvecklas också genom crossovers av OLIKA folkmusik från OLIKA världsändar framförd av människor födda OLIKA. Vad annars?
Men efter den här knätofs-entren på nya jobbet kan man väl förstå aversionen från folkmusikerna,
det var ju helt i otakt med allting, tondött alldeles.

Högtidligt var det i alla fall, med Knugen och Prins Daniel.
Och Folkdräkten bad  sedan Eders Kungliga majestät om ursäkt, om han hade tagit illa upp ... för protest- stövelmarschen ut från kyrkan.
Man undrar ju, hur kom dom överrens om att dom skulle gå  ut? Gick det som en viskning i bänkraderna och sen var masspsykosen ett faktum?

Jag grämde mig sen le Grande av att behöva se den där SD- pressekreteraren, eller vad han är, som sedan inte kunde hålla tillbaka sitt förnöjda fnissande när han fick sitta bredvid Bildt i en direktsänd studiodebatt.
Nu valsas det nationalism i finsalongerna,
Ett två tre, ett två tre ... …

Overklighetens folk?

Vad tyckte egentligen alla 20 Jimmie Sd'arna, och för all del Kd'arna, om att dom spelade Antonin Dvorák vid Riksdagsceremonin?
Kanske ursäktar dom eftersom Dvorák sägs ha hämtat inpsiration från den tjeckiska folkmusiken.
Fast å andra sidan: sen kom ju självaste SD's ledmotiv: NATIONALsången som en förmildrande kompensation ...
Det är viktigt att tänka på alla.

Jag vet vad du är och du blir vad du VAR, 
Ja, jag vill leva jag vil dö i Norden!


Hurra,
Hurra
Hurra

Herr Talman

Först visar han sig inte för risken att associeras med skit.
Sen när han väl visar sig beter han sig skit.
Reinfeldt som skyller Sd existens och sin minoritetssituation på Mona.
Ska du ha din talman inröstad med hjälp av SD? liksom.
Vore väl riktigt smaskigt för honom att hävda detta resterande mandatperiod.
Vi får väl se om nu Reinfeldt ska låta sig tvingas in i samregering med det största partiet.

Härstedt överlevde Estonia och ska väl klara en storm till?!

Tuva Novotny

"Hon är fantastisk!"
sa Julia Roberts.
Amerikaner är ändå socialt kompatibla.
Hypa varandra, ni är i samma film!
och vet aldrig om nån kan ge er nåt senare.
Men hon är ju det, vad jag sett, FANTASTISKA TUVA!
Man måste förstås se filmen,bara för det, alt. ladda hem.
"Hon var Fantastisk!"
sa Tuva om Julia.

Nyamko, Sofia & Gunilla

Nyamko i teven och Mannen ropar:
I hate her!
Ah, säger jag och skrattar,
det är ju så onyanserat,
A house nigger, säger han,
jag säger hey hey boy,
det finns bra och dåligt,
instegsjobb kommer väl från borgarna t.ex.
och om det på krav följer rättigheter kan t.ex möjligheter för språkutveckling och arbetsintegration för nya- svenskar påskyndas.
Ah, säger han.
Det är alltså vad som löper mellan invandrarna på stan:
Nyamko är rasist.
Och jag brukar ju känna ungefär detsamma när jag ser Majoren.
Familjen noll impuls- kontroll liksom.



Jag imponeras i alla fall av Sabunis säkerhet, förmågan att vidmakthålla i sina frågor, inte vackla.
Jag jämför med de två nya M stjärnorna på presskonferens nyss, Sofia Ankarsten; ny pressekreterare och Gunilla Sjöberg bitr pressekreterare: nykomlingarna snurrade sina helikopterhuvud i rutan oavbrutet och drack ungefär samtidigt, satte händerna i fickorna och pratade alldeles för fort.
Gick snabbt där med Schlingmanns avhopp, hanns ingen media-träning med?



Cirkus

Mrs och Mr S ...
Ketchupeffektar.
Inget inget inget, sen:
RÖTT i massor.

Försök vara vuxen, säger HAN.
Jag skrattar åt det.
Så mycket barn som vi är undrar jag om andra är också?
Man vet tammej fan inget om varandra, andras.
Jag talar inte direkt om hur vi har det heller.
Antydningar, som lämnar mycket att önska.

Nu ska jag lunchträna.
Femte dagen i dag.
INGET sött i går= inget! well well, det tar sig.

Rädd att Flyga

Erica Jong fick svara på varför hon alltid varit så fokuserad på sex,
 och anledningen till att hon hade känt stor kärlek för många män berodde nog på att hennes far hade fokuserat henne en masse, sa hon.
Av samma anledning hade hon heller inte hängt på vurmen för det mansförakt som strök an feminismen på sjuttiotalet.


Jag har haft många många män, och ingen frågar mig varför,
men jag tänker att inte fan var det för att jag ÄLSKAR "mannen", sannolikt tvärtom, i mitt fall.
Som om Han alltid var ouppnåelig och skulle övervinnas, eller underkastas.


Därför var det rätt gott att se upplösningen i "En sydfransk affär".
Se den! Alla ni icke- feminister, vårdnadsbidrags- kramare, motståndare till delad föräldraförsäkring! för er! voila: En sydfransk affär!

Men så är jag ju aldrig varaktigt fokuserad på sex heller.

N P Sundgren i Hollywood

Nils Petter Sundgren har varit överallt där stjärnorna flockats.
Hitchcock, Ingrid Bergman, Mel Brooks, Bunuel, Hepburn, Widerberg, Bergman .... alla som var där.
Med elegans, stil och integritet har han suttit där och lockat ur dem det bästa.

Hur känns det? frågar den bleka kopian i morgonteveintervjun:
Ja, det är kul, säger Sundgren avmätt.
Att bo i ett liv där man inte är där alla är ger perspektiv
trots allt, på hur Sundgren kunde ha känt.
Kanske var han bara modest, kanske jublade han tyst därinne, och skrek för sig själv i tokfalsett:
Herregud Nils Petter: you did it!

Snuvades måhända på det verkliga, efter trettio minuter reste sig ändå Bergman (Ingrid nu då), Hepburn, Kidman, Taylor, Loren, Gardner, Bacall upp och gick.
Inte utan att man undrar, vem dröjde sig kvar och lät sig bli laid?

Konst

Paul Holländer gör en Anna Odell och skjuter sig i armen?
Kan det ge nåt?
Afgahnska sjkvården innifrån, SUVARNAS skerhetsstandard genomlyst? Afghanistan avslöjat till slut?
Dit åker folk för att tjäna ihop till insatserna för det saknade i bolånetaket,
de fattiga måste hitta på ...
allt möjligt kônstigt.

Estetik

Utanför ingången,
en grind slår,
öppnar stänger in till grusgången upp till entren,
bredvid en skottskylt:

Parkeringsförbud

Tisdag 9 - 12
udda veckor
15 mars - 30 april

Måste väl vara soptider?

Det är i alla fall utsikten i genom det här eleganta mänskolånga fönstret.
Naturromantik? not. Inte alls.
Jag har dumpat mitt ex Naturen.
Ensammar mig ändå, som en figur i en existentiell roman.
Men springer inte runt på Hedar för att manifestera det i rätt ram.
Oestetiskt, tillslut.

Meningen?

Att skita i mönsterpassningen på Kinatapeten.
Att fly från allt.
Att på dag tre i projekt 21 LEVERERA.
Att ha lusten att egotrippat skita i allt.
Att äta sin middag själv sent på kvällen i ett tyst mycket stort kök alltmedan de andra två sitter i varsit rum framför datorer.
Att en inte talat med den andra.
Att den andra undrar hur länge tystnaden ska pågå?
Att en annan skiter i fucking vilket.
That is the real Life of Brian.
Att återlämna gardiner på IKEA.

Man vet inget, tillslut ... och det mesta kan kvitta.
Man går på Body Pump, pumpar iväg tiden, livet.
Eller promenerar med huvudet som en väderkvarn fylld av rädslor i skogen.
Välj, tammej fan! välj själv hur Du vill ha det?!

Dom är överallt

Även i  Grästorp
ICA Maxi.
Ica överallt.
Där kan du shoppa alla livets nödvändigheter.
The one and only.
Shoppingbussen till ICA.
Maxi.
Maxat.
Strömlinjeformat.
Precis som SD.
Och Nationalsocialistisk front önskar.
Det.
Mångfald är i det lilla eprspektivet brett.
Enfald är i det stora perspektivet smalt.
Not more than that.
Brett eller smalt.
Och överallt i det här kriget den egmensamma nämnaren Cocal Cola
- Fredsängeln vi alla känner i gen oss i?

21 dagar framåtanda

21 gram, 21 dagar.
Nya vanor.
Susanne Lanefeldt i God morgon teve fyra.
Sprudlande.
Jag förti. Sprudlar? not.
Så jag stängde av teven och dansade loss en stund.
Sen skulle jag börja ett Nytt liv, förstås, eller påbörja mitt gamla, där ovanorna var färre.
Träning t.ex. som jag de senaste veckorna inte alls ägnat mig åt.
En slapp promenad har varit vad som kunnat påtvingas min ovilliga kropp.
Tröttheten är värre än förut.

Men nu: nu börjar minsann det Lanefeldska GLAD-PUNKTS-LIVET:
Älska varandra, och ge kärlek!
Ja, det komemr tillbaka Mrs S.
Och jag ska börja med min man. Inte sura ur om att vara eller inte vara förfördelad.
Var en vän om du vill ha en, såg jag på en skylt till det Änglarum i närheten där vi bor.
Men jag tycker faktiskt att jag gör och ger utan att det ges så mycket tillbaka, ur dom källorna, men det strömmar generositet ur andra.
Jag ger i fel baljor. Helt klart.
När ska jag lära?
Nu ska jag under 21 dagar lägga mig till med mina nygamla vanor att äta bra och inte god…

Livet, mina vänner

Väninnans dotter i svår bilolycka.
Knäpp knäpp.
Livet.
Knäpp Knäpp, sen är det du.
Och säga vad man vill men tror man på
Gud, och
har man tradition och ceremonier med sig
från sin kultur
DÅ är det värdigare att bryta samman, sörja, vara desperat, vara utom sig,
rasa, vredgas ...
Då kan det finnas människor runt dig som ber för dig, som ger dig tröst,
som inte blir rädda.

Alla ljus är tända nu.
All kärlek är er nu.
Det är Livet. Livet.
Vi kan bara dela och ge upp:
 Tro & Hoppas!
VI kan bara vara Vi.
För vi är lika ensamma i Livet.

Må kraften räcka till.
Oss alla.

To stretch

Lägger in för att det är fett bra: 


Wonder Warthog:
"Vad hade ni trott era jävla idioter? Tror ni att man kan dra isär samhället hur mycket som helst utan att det imploderar? Tror ni att man kan trampa och stampa på svaga utan att de någon gång säger stopp? Trodde ni att ni alltid skulle sitta i orubbat bo fast ni själva kackade i det?"

Win Win

Om nu Mp S och V, håller tight så kan dom förhandla till sig lite realpolitiska reformer.

1) Riv upp sjukförsäkringssystemet.
2) Beakta utbyggnaden av kärrnkraften
3) Se över skolfrågan, komvux, m.m.
4) Öronmärkta pengar till kommunerna för skola och omsorg.

En koalitionsregerning med rödgröna toner låter fint.

Filipstad

Jimmie Åkesson i alla Medier, det sliter väl på'n förstås.
Men va ska man göra med vänner som dem i "Filipstad", partisekreteraren och alla de andra skånsktalande enfrågenissar som inte riktigt uppdaterat sig på svensk kulturtradition vad gäller parlamentariska normer, artighet, och numera från utlänningarna inspirerade och uppdaterade samtalskonventioner?

I Hässleholm kommun hade föregående mandatperiod SD verkat för 1) en staty i en fontän, 2) nåt annat obetydligt som jag glömt, de hade inte 1) avbrutit samarbetet med migrationsverket, som dom vallovat, och inte heller drivit igenom sina utlovade radikala interventioner på den svenska Mångkulturalismen.

Men om dom bara fick så HJÄLPER ju SD mer än gärna FLER människor från problemhärdar i världen än vad de etablerade partierna som bara kostsamt fortsätter att ta dem hit. 1 Miljard i bistånd och stängda gränser är vad dom vill. Vem ska jobba med biståndet? Sd'arna? Öppna ett SD-Jugent i Persiska viken? overaller til…

Bestörtning ...

Mitt barndomsland är uppätet av en slätrensad Åkesson med naz- anhang.
Nu startar dom vita bussar som kommer att åka runt i städerna och collekta utomeuropeer.
Tåg eller flyg, eller bara kasta dem i havet, gaskamrar? så att man säkert vet att man inte ligger minus på reskostnaderna? Och den där gamla damen med rullatorn, kommer hon att komma fram nu och äta hela kakan och känna sig TRYGG och HARMONISK, de svartdräktade giriga musse- roffarna är ute ur bilden, så också deras barn.
Vitt Vitt Vitt, allting är Vitt Vitt Vitt.
Jag ser det snöar.

Och Alliansvänner: ska ni verkligen sitta där och gråta: vänd inte bokstäver för sakens skull. Mp ligger ju, handen på hjärtat, längre i från i fler frågor än vad SD gör.

Hårdare tag.
Svensktest.
Mindre omhuldande.
Arbetslinjen(  lazy-hunt).
Ordning och reda.
Arbeit macht Frei.
Burkaförbud.

JA, det var bara ett snabbt axplock.




INTER- NATIONELL

Nu kan vi bara vänta ut det. Resultatet.
Sd- som kampanjat i motregn av tomater, hur ska det gå för dem? Och hur ska det rapporteras från deras valvaka? Heilandes?

Hörde ett program om Islands ekonomiska härdsmälta, några röster sa:
vi börjar om, reflekterar över vad livet är, går inåt.
Men, inte behöver vi en härdsmälta för det, för att veta att vi inte alls måste ha mer mer mer,
shoppa mer mer mer.
Al Gore dansade en sommar.
Nu dansar industrin uppåt i gen. Och, ja det är ju nödvändigt, för att få fart på världsekonomin.
Vi sa väl också att nu ersätts skitsystemet, det genomruttna kapitalistiska blindstyret med ett mänskligare mer holistiskt.
Det var 2008. KRISÅRET, oktober 2008.
Nu rullar det igen, Vovlo nyanställer.
Och visst är det skönt. Folk får jobb. Får mat, får allt dom vill ha.
FETARE plånbok.

Björk talade på bruten engelska.
Reikyavik var för litet för henne, för litet för att sälja musik, sälja artisterui, för litet för att utveckla sin egenart.
Det disparata saknas Islan…